För två månader sedan kom Arbetsdomstolen fram till att det var fel att avskeda den polisman som under pseudonymen ”Farbror Blå” bloggade under en FN-tjänstgöring i Sudan. Att det var fel berodde på att polismannen hade rätt att blogga om sin arbetsplats på fritiden samt att han bara utnyttjade sin grundlagsfästa yttrandefrihet.

Det är ett solklart fall, menar arbetsrättsadvokaten Åsa Erlandsson. I dag höll hon och kollegan Sophia Spala i ett frukostseminarium på Setterwalls under rubriken ”Sociala medier – var går gränsen”. Ett åttiotal personer, framförallt verksamma inom HR och marknad, var på plats i advokatbyråns anrika lokaler på Arsenalsgatan i centrala Stockholm.

Erlandsson påpekade att det råder en stor skillnad mellan vad en anställd inom det allmänna får lov att skriva inom sociala medier, och vad en privatanställd får ge uttryck för. En motsvarande ”Farbror Blå” inom den privata sfären skulle inte vara möjlig menar hon. Orsaken är att yttrandefriheten, som är benhård för anställda inom offentlig sektor, slås ut av lojalitetsplikten som väger tyngre för personer anställda inom privat sektor.

– Lojalitetsplikten gäller även på fritiden, som privatanställd får man aldrig skada sin arbetsgivare. Det gäller även på middagar som sker inom den privata sfären; man måste alltid vara lojal mot sin arbetsgivare, säger Åsa Erlandsson.

Som privatanställd gäller det även att inte missbruka den så kallade kritikrätten, det vill säga den rätt som arbetstagare har vad gäller att rikta kritik mot sin arbetsgivare. Denna ska i huvudsak ske på ett formellt plan och när den missbrukas innebär det ett brott mot lojalitetsplikten.

– De sociala medierna är potentiella kanaler för missbruk av lojalitetsplikten eftersom dessa medier kan innebära att kritik enkelt – och kanske oavsiktligt – sprids till en stor krets.

Åsa Erlandsson tar som exempel upp tingsrättsdomen om rektorn vid en friskola som på Facebook figurerade i olika frigjorda sexgrupper. Tingsrätten kom fram till att skolan gjorde fel som avskedande honom. Istället borde skolan gjort som brukligt inom arbetsrätten i övrigt; ge en skriftlig varning, och om det inte hjälpt, sagt upp honom.

Det finns ännu inga prejudicerande domar om tvister inom sociala medier som utspelat sig mellan privatanställda och arbetsgivare.

– Men jag är övertygad om att det kommer snart, säger Åsa Erlandsson.

Ett annat exempel som Erlandsson tar upp var då en McDonalds-anställd med grova ord bloggade om hur hon hatade hamburgerkedjan och dess gäster. Då bloggerskan fick sparken gick chefen till motattack och skrev strunt om henne.

Åsa Erlandsson påpekar att som arbetsgivare bör man till varje pris undvika att hamna i dessa situationer. För även om en privatanställd aldrig får tala nedlåtande om sin chef eller arbetsplats så är varumärkesskadan redan skedd.

– För att undvika att dessa situationer uppstår bör man prata om det här på arbetsplatsen, tala öppet om lojalitetsplikten, hur anställda bör använda sig av Facebook och andra sociala medier. Och sedan skriva ned det hela i en policy, säger Erlandsson.

Hon tillägger att arbetsgivare även bör ha tydliga regler om tystnadsplikt i sina anställningsavtal.