I en serie på fyra artiklar kartläger Realtid.se under valrörelsens sista och hetaste vecka hur de åtta riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner och andra företrädare ser på frågor inom fyra olika områden.

Artikelserien granskar sakpolitiska frågor som Sveriges framtida relation till bankunionen och skattefrågor för småföretagare men också hur man kan lösa startup-bolagens rekryteringsproblem samt till sist också om en fråga av stor principiell vikt för allmänhetens förtroende för domstolarna.

Den fjärde och sista artikeln i serien handlar om förtroendet för domstolarna, domstolsförhandlingarna och domstolsväsendets förankring inte bara bland jurister utan också hos vanliga medborgare. 

Det handlar om nämndemannasystemet i domstolarna, där det partipolitiska systemet på lokal nivå utser förtroendevalda personer till nämndemän i domstolarna. I de lägsta instanserna, som tingsrätterna, utgör lekmännen en majoritet jämfört med de utbildade juristerna, som domaren som leder förhandlingarna. 

I högre instanser som hovrätterna är dock förhållandet det omvända. Där utgör utbildade jurister och domare en majoritet, och lekmännen en minoritet, av de som fäller avgörandet efter förhandlingarna i de enskilda fallen.

Nämndemannasystemet möter ibland kritik för att vara trögt, fyllt med ålderstigna nämndemän och att det inte lyckas avspegla en bred och modern representativitet hos befolkningen i stort.

Ett nämndemannasystem som saknar folklig förankring kan i förlängningen leda till ett sämre förtroende för domstolarna, varnar det nuvarande systemets kritiker för.

Ibland väcks därför frågan om det är dags för en förändring. Inte minst sker det efter olika medialt uppmärksammade rättsfall som avgjorts i domstol, där nämndemännens sätt att resonera och rösta i en del kritiserade domar väcker frågan om systemet ska fortleva som det ser ut idag eller förändras på något sätt.

Frågan handlar i praktiken bland annat om hur partierna kan bredda kompentensen bland sina nämndemän.

Förtroendet för nämndemannasystemet i domstolarna är en aktuell fråga. Vad säger ditt parti, ska det avskaffas eller vara kvar? Om ni vill ha det kvar, hur ska förtroendet stärkas? Om det ska avskaffas, hur ska domstolarna i så fall se ut?

sosse.jpg

Fredrik Olovsson, riksdagsledamot (S) och ordförande i riksdagens finansutskott:
– Vi vill att nämndemannasystemet är kvar. Det är grundläggande att allmänheten har insyn i domstolarnas verksamhet. Däremot kan systemet självklart utvecklas och förbättras.

miljo-3.jpg

Annika Hirvonen Falk, vice ordförande i justitieutskottet, Miljöpartiet:
– Vi vill ha kvar systemet och förbättra det. Vi tycker bland annat att domstolarna ska återkoppla till kommunen eller landstinget om hur enskilda nämndemän sköter sitt uppdrag. Rekryteringen av nämndemän behöver breddas och bli mer representativ.

vanstern.jpg

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet:
– Vänsterpartiet vill att nämndemannasystemet ska ses över. Vi vill i ett första steg att rekryteringen av nämndemän ska breddas och att nämndemän ska utses även utanför de politiska partierna.

Moderatdam.jpg

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson Moderaterna:
– Moderaterna har inte några förslag som innebär att nämndemannasystemet ska förändras. Vi är dock öppna för förändringar som innebär att förtroendet för nämndemännen stärks.

kdman.jpg

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna:
– Vi är för det nuvarande systemet, men anser att partierna har ett stort ansvar att bredda kompentensen bland sina nämndemän och rekrytera utanför kretsen av aktiva politiker. Ett av skälen till detta är att de alternativ som diskuterats inte är tillfredsställande. Att införa en allmän nämndemannaplikt med lottning bland befolkningen är ett sådant förslag. Men nämndemannauppdraget är för allvarligt för att det ska riskera hamna hos personer som helt saknar intresse av att vara där och att tvinga någon att tjänstgöra är tvivelaktigt. Det bör göras tydligare att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag, att grundutbildningen bör förbättras och ersättningen höjas.

liberalerna.jpg

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna:
– Det förekommer att nämndemän ser sin roll som partipolitisk. Liberalerna vill därför att uppdraget som nämndemän avpolitiseras genom att intresserade personer anmäler sig till en fristående och neutral nämnd inom exempelvis Domstolsverket eller annat lämpligt organ som förordnar lämpliga personer i tillräckligt antal. Vi vill också skärpa utbildningskraven för de som antas. Liberalerna vill avskaffa nämndemännen helt i högre instans.

centernman.jpg

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet:
– För människors förtroende för domstolarna är det viktigt att vi ser över nämndemannasystemet. Vi tror att nämndemännen har en viktig roll i rättsprocessen, men allt färre medborgare är medlemmar i ett politiskt parti och urvalsgruppen blir stadigt smalare. En färsk studie visar också att nämndemännens politiska bakgrund riskerar att påverka målets utgång. Vi vill därför i ett första steg bredda rekryteringen och sträva efter att nämndemän ska sökas även utanför de politiska partierna.

sd-2.jpg

Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna:
– Vi anser att nämndemännen har en viktig funktion i våra domstolar. Genom att utöva insyn i domstolarna och ha inflytande över avgörandena bidrar nämndemännen till att bibehålla förtroendet för rättsväsendet och skapa legitimitet för domstolarnas avgöranden. Med det sagt är det problematiskt om nämndemän tar med sig sina politiska åsikter in i rättssalen, där tror vi att den enskilt viktigaste lösningen är att partierna tar ett större ansvar för vilka de utser.