– Jag skojar lite om pensioneringen, men frågan när jag definitivt slutar eller inte är inte avgjord ännu.

Det är sagt att Christer van der Kwast, chef för Riksenheten mot korruption, går i pension den 1 juli i år och att Gunnar Stetler blir hans efterträdare.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

– Jag går ju formellt i pension. Men jag har en del kvardröjande saker som kan innebära förlängd åklagarverksamhet.

Det är ärendet kring stridsflygplanet Jas Gripen som fortfarande inte är avslutat. Det rör misstankar om mutor i samband med försäljning och leasing av Jas Gripen till Sydafrika, Tjeckien och Ungern där bland annat den brittiska ekobrottsmyndigheten SFO
undersöker
huruvida brittiska vapenkoncernen BAE:s agenter har använt mutor för att sälja Gripenplanen.

– Det kanske kan finnas ett intresse från arbetsgivaren att hålla mig kvar tills jag kommer till beslut, säger Christer van der Kwast.

– Jag måste planera för den återstående tiden och därför har jag hissat frågan till Riksåklagaren. Jag erbjuder mig att fortsätta på det sätt som krävs och ska få svar inom några dagar.

Vad har dragit ut på tiden?

– Det är massor. Det är komplexiteten i det hela. Ett antal länder ska samarbeta utifrån olika jurisdiktioner. Det är inte så lätt att få det att rulla in som det ska. Vi sammanställer just nu material.

Hur lång tid skulle du behöva?

– Det har jag bara skissat på preliminärt. Jag erbjuder mig att kvarstå med ett extra förordnande.

Skulle du verka tillsammans med din efterträdare Gunnar Stetler?

– Nej, han får sköta sitt på sitt håll. Jag kommer bara att sköta detta ärende.

Ett annat fall som Christer van der Kwast inte hunnit klart med gäller misstanke om brott mot FN:s sanktionsregler, då Volvo CE gjorde affärer i Irak på ett – enligt van der Kwast – otillåtet sätt, med så kallade kickbacks, en tioprocentig betalning till Saddamregimen i en slags statsmuta.

Åtal har väckts men fallet kommer fortsättningsvis att hanteras i domstol av kollegan statsåklagare Nils-Erik Schultz.

– Han har nämligen två bolag till av samma slag där misstankarna avser samma brott. Det innebär att han med rimlig lätthet kan ta över. Men Jas Gripen har vållat problem.

Hur känner du annars inför att gå i pension?

– Det framställs alltid som en dramatisk vändpunkt i livet. Jag kommer att syssla med frågor som berör korruption. Jag kommer nog att vara verksam inom Transperency International. Jag kan nog ge dem ett handtag med mina erfarenheter.

Vad är du mest stolt över under din karriär?

– Det är en bökig fråga att besvara. Det får bli en fråga för memoarerna att begrunda.

Kommer det en sådan?

– Jag har hållit på i 40 år. Men korruptionsområdet har varit en intellektuell utmaning och ger inblick i hur världen sköts på olika håll och kanter. Det har varit en rolig tid – de här sista åren.

Vad har du för råd till din efterträdare?

– Hahaha. Förtröttas icke! För det här är svårt. Här skördar man inga stora och omedelbara framgångar. Detta är en lång och uthållig kamp.

Vad är dina kommentar kring kritiken du fått om utredningen av Thomas Quick?

– Det kortaste man kan säga att det som påstås är grundlöst. Jag har inte sett annat än struntprat.

– Den journalistik som presenterats av Hannes Råstam i den senaste SVT dokumentären om Quick ser jag exempelvis som ett lågvattenmärke. Syftet är att få det att se ut på ett visst sätt.

Jan Guillou har också kritiserat dig?

– Finns det egentligen någon som tar Guillou på allvar? Han och några andra återkommer ständigt med kritik som är personligt riktad. Jag vet inte varför egentligen. Innehållet i kritiken säger kanske mer om kritikerna än om mig. Guillou har uppenbarligen svårt att skilja på sak och person och lever högt på att kunna vara osaklig utan risk för några konsekvenser.

– Den rättsliga hanteringen, resningsärendena som nu pågår i Quick-saken kan kanske ge en bättre bild av varför Quick dömts av fem olika domstolar för åtta mord.

Tar du åt dig av kritiken på ett personligt plan?

– Det tråkiga är att mina kritiker gör allt för att få det till en personlig sak. Det är en otrevlig vinkel. Man borde kunna skildra åsikter utan att det blir ett personangrepp av alltihop.

Tycker du att det har varit många personangrepp?

– Ja, det får jag säga. Generellt får du försöka hitta en åklagare som blivit så angripen som jag. Men på något sätt får man en distans till allt det här. För snart uppstår en offentlig personlighet som inte relaterar riktigt till en själv.

Som om du läser om någon annan?

– Ja, åt det hållet. Man får egenskaper som man inte känner igen. Man får tåla en del men personangreppen har ibland varit helt ovärdiga.

Du vill inte gå i pension?

– Jag kommer inte alldeles att försvinna in i väggen. Jag står tillsvidare till marknadens förfogande så länge det inte förekommer otillbörliga förmåner.

Varför vill du inte ta det lugnt?

– Det känns inte så. Det är inte dags att sätta sig ner och titta på duvorna. Jag är för intresserad av världens gång.

Vad skulle du ha blivit om du inte blev jurist?

– Mina släktband säger mig att det kunde ha blivit musik.

Spelar du något instrument?

– Det är en förgången färdighet.