Fredrik Roos har postumt utsatts för det som kanske är det perfekta brottet. Att plocka konstverk från ett museum som inte har lyckats sköta inventeringen av den unika samlingen. Verk värda över 1 miljon kronor har försvunnit.

Nu avvecklas de båda stiftelserna och Rooseums lokaler i Malmö kan eventuellt bli en filial till Moderna museet,

– Det är bara att beklaga att kommunen inte ser någon möjlighet att driva Rooseum vidare, säger Axel Roos till Realtid.se.

Och Fredrik Roos nordiska samling säljs på Auktionsverkets auktion den 27 september i Stockholm.

– Jag har inget emot att samlingen säljs. Det är den logiska följden när föräldrarna och Malmö stad inte kan komma överens, säger Björn Springfeldt till Realtid.se.

– Axel och Lill Roos hade problem med Malmö stad – det upplevde jag som skandalöst. Jag har hjälpt Axel och Lill Roos nu i vår att få fram underlag via Moderna Museets arkiv inför deras förhandlingar med Malmö stad, eftersom det tydligen var magert med arkivmaterial.

Det Springfeldt syftar på är förteckningen med 464 verk från 1993.

Björn Springfeldt var chef för Moderna museet 1989 till 1995 och var ansvarig för det urval av verk som Moderna museet köpte för 2 miljoner kronor.

– Det var ett oerhört fördelaktigt förvärv från statens sida.

Innebär det att Modernas del är attraktivare än den del som blev Rooseums och som säljs i september?

– Jag vill inte göra en sådan bedömning. Vår uppdelning var smärtfri och Moderna museet fick vad det ville ha, säger Björn Springfeldt.

Fredrik Roos nordiska samling har aldrig visats i sin helhet. Nu finns en möjlighet att se dryga 30 verk som ingår i septemberauktionen.

– Det är absolut värt att komma att titta på. Det kommer att dröja innan du kan se svensk postmodernism samlad, säger Andreas Rydén, chefsintendent på Auktionsverket i Stockholm, till Realtid.se.

Det kan han också säga mot bakgrund att Moderna museet inte kommer att visa sin del på något samlat sätt. Moderna museets samlingsregisteransvariga, Ylva Hillström, vågar gå i god för att deras 177 verk är intakta, men var verken förvaras är hemligt av säkerhetsskäl.

På auktionen den 27 september ropas 250 verk av sammanlagt 81 konstnärer ut. Den stora mängden verk väckte farhågor om att det skulle leda till en prisdumpning. Det samlade utropspriset kommer att ligga på cirka 10 miljoner kronor, uppger Andreas Rydén, men påpekar att det är en preliminär beräkning.

Finns det en risk för att priserna dumpas när Auktionsverket säljer så många verk av 80-talskonstnärer i september?

– Ja, jag har uppmärksammat Andreas Rydén på risken. Skulle allt gå ut på marknaden samtidigt så skulle det skada konstnärerna, säger Björn Springfeldt.

Andreas Rydén har valt att plocka undan 5 verk av Stig Sjölund och 11 verk av Max Book på grund av dumpningsrisken.

Med det är både Björn Springfeldt och Max Book nöjda.

– Jo, det är bra att de splittrar upp det. Det ligger i deras intresse också antar jag, säger Max Book.

Det var i maj som transporten av de 266 verken anlände till Auktionsverkets magasin.

Ytterligare tre verk kommer att anlända. Lill och Axel Roos har engagerat advokaten Lars Andersson i Malmö, som nyligen meddelade styrelsen att en Ernst Billgren som varit utlånad till USA är på väg hem.

– Det är en oljemålning av Ernst Billgren som varit utlånad till ett New York-museum, säger Lars Andersson.

Lars Andersson uppger också att skulpturen Gitter av Stina Ekman lånades ut till Stiftelsen Wanås utställningar och Marika Wachtmeister på Wanås gods i Skåne förra året. Gitter visades på deras skulpturutställning, men står i dag på Wanås lager.

Medan ett tredje verk är på turné i Sverige och kommer inte att säljas på septemberauktionen utan vid något senare tillfälle. Det är Lars Nilssons oljemålning ”Untitled (Dandys)” från 1988 som Liljevalchs och Riksutställningar lånade från Rooseum till utställningen Konstfeminism, som just nu visas på Liljevalchs i Stockholm, men fortsätter runt i landet till och med våren 2007, uppger Liljevalchs intendent Niclas Östlind till Realtid.se.

Har du kännedom om något ytterligare verk som är utlånat?

– Nej, svarar Lars Andersson.

Axel Roos bekräftar att allt annat som lånats ut kommit tillbaka.

– De är tillbaka!

Var finns de saknade verken?

– Det är en god fråga, svarar Axel Roos, 84 år, och småskrattar och låter precis som Hasse Alfredson.

Är det några av museicheferna som lånat hem verken?

– Nej nej nej. Jag har inte ens tänkt tanken.

Under vems chefsskap har konstverken försvunnit?

– Icke en aning! Man kan inte lista ut när och var och ur det försvunnit verk.

Lars Nittve var chef för Rooseum när Fredrik Roos samling tillställdes Rooseum.

Av de 464 verken så köpte Moderna 177 verk. Det gör att Stiftelsen Rooseum fick ta hand om 310 verk. Stämmer det med dina uppgifter?

– Jag har inga exakta uppgifter tillgängliga. Hela samlingen var dessutom tillgänglig för visning i Rooseum när jag arbetade där, så jag ägnade uppdelningen relativt lite tankar, skriver Lars Nittve i mejlsvar under tisdagen.

Försvann det några verk under din tid?

– Nej, svarar Lars Nittve med eftertryck.

Det gör att han hävdar att det är hans efterträdare som tappat greppet om de försvunna verken.

Ägarstiftelsens styrelseledamot Joakim Ollén reagerar direkt på uppgifterna om försvunna konstverk.

– Om det har förkommit verk är det mycket märkligt och då måste man fråga sig vem som bär ansvaret. Jag har inte haft någon insyn i hanteringen av samlingen och det har inte varit ägarstiftelsen ansvar utan Stiftelsen Rooseums, säger Joakim Ollén, styrelseledamot tillsammans med Axel och Lill Roos sedan starten 1993 i ägarstiftelsen, Fredrik Roos stiftelse för nordisk konst, och i dag vd för Akademiska Hus.

Max Book representeras med 14 verk på septemberauktionen och Auktionsverket har ytterligare 11 verk som ska säljas vid senare tillfällen. Realtid.se:s kartläggning visar att tre verk av Max Book är spårlöst försvunna.

Har du nåtts av uppgifter att flera av dina målningar inte längre finns i samlingen?

– Det är inget jag känner till. Det måste vara något privat joks som jag inte har inblick i, säger Max Book

Gunn Hanéll, är styrelseledamot i Stiftelsen Rooseum sedan 2003 och sitter på moderat mandat som representant för Malmö kommun.

– Jag har vid ett antal tillfällen tagit upp frågan om inventeringen av samlingen i styrelsen. Jag har inte fått något svar under tre år och mig veterligen har det inte upprättats några listor.

Men Pelle Svensson säger att det gjordes en inventering 2003–04?

– Den är aldrig presenterad för styrelsen. Och cheferna under min tid, Charles Esche, Åsa Nacking och Lene Crone Jensen, har sagt att det inte fanns några listor över samlingen.

Listan från 1993 är en total överraskning för Gunn Hanéll:

– Va?, finns det en lista?, utbrister hon i telefon.

Vid Stiftelsen Rooseums årssammanträde i maj 2003 tog Axel Roos upp de bristande inventeringsrutinerna.

I protokollet står det: ”Lill och Axel Roos anser att den hos stiftelsen Roos (ska vara Rooseum, reds anm) deponerade konsten som ingår i Fredrik Roos samling av nordisk konst inte hålls tillgänglig för allmänheten på det sätt som föreskrivs i stiftelsens stadgar. Därutöver efterfrågar Axel Roos en fullständig förteckning över den deponerade konsten med uppgift om var den finns förvarad. Vidare anför Axel Roos att enligt depositionsavtalet skall en inventeringslista upprättas årligen”.

Pelle Svensson, ordförande i Stiftelsen Rooseum sedan 1998 och representant för Malmö stad och även ordförande i kulturnämnden och socialdemokrat, svarade att han ska låta ”kansliet vid Rooseum undersöka möjligheten till att ta fram den av Axel Roos efterfrågade förteckningen, såvida detta inte redan är gjort”.

– Det låg ett uppdrag på Statens Konstråd 1991–92 att ta fram en sådan lista, men vad vi vet så gjordes det aldrig. Vi gjorde sen en besiktning utifrån vad vi visste, alltså vad som fanns och den har vi presenterat.

När gjordes den?

– Den gjordes under 2003–04. Och den presenterade vi strax därefter för Axel Roos. Men det låg inte på stiftelsen att göra det, men jag tog på mig det uppdraget. Det var intendenten Andreas Nordström på Rooseum som gjorde den, säger Pelle Svensson.

– Dokumentationen omfattade cirka 400 bilder, och det stämmer med vad man nu hittat och identifierat, säger Pelle Svensson och tillägger:

– Det är möjligt att alla verken inte finns kvar. Och vad som har funnits innan förteckningen gjordes kan jag inte svara på. Det är de verken som finns med på förteckningen från 2003 som jag som ordförande har att värna. Om det har hänt något innan dess så kan jag inte svara på det.

Hur många verk uppfattar du kan saknas?

– Jag vet inte. Vissa har hittats och andra har inte hittats. Och det har blivit en del andra bilder än man kanske tänkt sig.

Vilka konstverk saknas?

– Vet ej. Det enda jag hört är att Stockholms Auktionsverk är nöjda med det de har fått.

Har du nåtts av några uppgifter om att något verk förstörts eller rapporterats stulet under din tid?

– Nej.

Har ni under din tid beslutat att avyttra något verk?

– Nej, det har vi inte gjort. Och det är vi inte heller berättigade att göra.

Hur ser du på möjligheten att får ersättning för de förkomna verken?

– Om det är några försvunna verk så är det nog ägarstiftelsen, Fredrik Roos stiftelse för nordisk konst, som får ta den frågan.

Så ni har inte haft någon sådan fråga uppe i styrelsen?

– Nej, det har vi inte haft. Ingen har haft någon åsikt om förteckningen som vi tog fram 2003–04. Sen har det antytts att verk har saknats.

Din siffra med 400 verk förstår inte jag. Rooseum kan inte ha fått mer än 287 verk efter att Moderna museet köpt 177 verk av samlingen på 464 verk. Då skulle Rooseum nu ha fler verk än man ursprungligen tog emot…

– Jag minns det som en högre siffra. Strax under 400 minns jag det, men vi kan ha fel.

Kan jag få ta del av listan?

– Nej, jag har haft den men jag har den inte här på kontoret. Och det är en privat stiftelse så det är ingen allmän handling.

Axel Roos säger till mig att han inte fått den listan?

– Axel Roos har fått en lista.

När fick han den?

– Det kan jag inte svara på. Jag har lämnat en lista till en som representerar familjen. Det kanske inte var till Axel, men familjen har fått en lista.

Så då minns Axel Roos fel?

– Nej, det kanske han inte gör. De kanske inte har lämnat den till honom. Det är familjens problem, måste jag säga.

Realtid.se kollar med Axel Roos:

Fick du någon lista?

– Då – nej. Det hade sagts under flera år att det skulle göras. Jag vände mig även till kansliet, men det kom aldrig någon lista, vilket var olyckligt. Men nu i år har vi fått fram en lista på cirka 270 verk i och med att konsten överlämnats till Stockholms Auktionsverk, säger Axel Roos.

Realtid.se kollar även Pelle Svenssons uppgift att intendenten Andreas Nordström tog fram en lista 2003–04. Nordström svarar i sin mobiltelefon:

Pelle Svensson hänvisade till dig och sa att du gjorde en inventering 2003–04 som visade att det finns närmare 400 verk i samlingen. Stämmer det?

–Jag förstår inte riktigt vad han pratar om. Jag har gjort en lista under det senaste året, men ingen innan dess, säger Andreas Nordström.

Hur många verk kom du fram till att samlingen innehåller?

– Jag har inga siffror i huvudet och jag är på semester på Lofoten, avslutar Andreas Nordström.

Uppgifterna från Pelle Svensson att Rooseum adderat konstverk till det som av Auktionsverket nu kallas Fredrik Roos nordiska samling är dynamit. Ett tydligt exempel är att konstnären Sophie Tottie finns med på den lista som Andreas Rydén på Auktionsverket lämnade till Realtid.se tidigare i veckan. Sophie Tottie finns nämligen inte med på den ursprungliga förteckningen med 464 verk som utgjorde Fredrik Roos nordiska samling.

– Det visar att det finns en otydlighet. Det har diskuterats vad som ska ingå och vad som inte ska ingå i samlingen. När depositionsavtalet upprättades 1993 fanns det inte någon bilaga som tydligt visade vad som ingår i samlingen och det kan man tycka är en brist, säger Tomas Bärring, chefsjurist på Malmö kommun sedan 1998 och som kommunrepresentant har närvarat vid Rooseums årsmöten.

Enligt Rooseums förteckning över tidigare utställningar har Sophie Tottie medverkat vid två utställningar på Rooseum. Samlingsutställningen See What It Feels Like och Fyra element – verk ur Fredrik Roos nordiska samling, båda 1996. Utställningskommissarie vid båda utställningarna var Ulrika Levén, i dag på Carnegie Art Award. Hon har inte kunnat lämna någon förklaring till varför Sophie Tottie fem år efter Fredrik Roos död presenterades som en av konstnärerna i den ursprungliga samlingen.

Björn Springfeldt underkänner metoden att addera verk på det sättet.

– Sophie Tottie är en himla fin konstnär. Men man kan inte lägga till något till den ursprungliga samlingen, säger Björn Springfeldt.

Konstnären Katarina Norling, som gick ut Konsthögskolan i Stockholm samtidigt som Sophie Tottie 1991, ställer sig undrande inför uppgiften att Fredrik Roos skulle ha köpt verk av Sophie Tottie.

–Det låter väldigt konstigt att hon skulle vara med i den riktiga samlingen. Fredrik Roos köpte av generationen före oss, säger Katarina Norling.

Realtid.se har vid upprepade tillfällen sökt Sophie Tottie, men hon har valt att inte höra av sig.

De saknade verken måste kartläggas annars riskerar konsthandlare att bli hälare utan att veta om det. En utredning gör också att stölderna kan rullas upp om de försvunna tavlorna bjuds ut på framtida auktioner eller på internet.

Förutom de 18 försvunna verken kan det röra sig om att ytterligare 23 verk om det är den ursprungliga listan med 487 verk från Cederquists advokatbyrå 1992 som är den korrekta. Det får den kommande polisutredningen visa. Lars Johansson, då på Cederquist, i dag på advokatbyrån Roschier & Holmberg, bekräftar att listan skickades av honom till Malmö, ett halvår innan listan med 464 verk upprättades.

Att Sophie Totties verk ingår i Auktionsverkets septemberauktion visar också att det inte är uteslutet att verk adderats som inte tillhörde Fredrik Roos samling. Det kan innebära att det faktiska antalet förkomna verk kan komma att stiga ytterligare.

Realtid.se polisanmälde Rooseumstölderna i går via epost till Malmöpolisen.