”En ny och spännande trend de senaste 1,5 åren är nordiska bolag som vill förvärva kinesiska bolag”, säger Markus Dahlström på Nordic Match. Foto (collage): Nordic Match/Pixabay.
”En ny och spännande trend de senaste 18 månaderna är nordiska bolag som vill förvärva kinesiska bolag”, säger Markus Dahlström på Nordic Match. Foto (collage): Nordic Match/Pixabay.
M&A

”Risk för övertagande av svenska bolag från kinesiska investerare”

Kinesiska investerare tittar i allt högre grad på Sverige och Norden. Det är en trend som har fem-sex år på nacken enligt Nordic Match, experter på M&A mellan Norden och Kina. 

Uppdaterad 2020-06-02
Publicerad 2020-06-02

Coronakrisen har ökat intresset ytterligare för kinesiska investerare även om olika restriktioner samtidigt försvårar affärer.

– Med de pressade värderingar vi nu ser finns det absolut risk för övertagande av svenska bolag från kinesiska investerare, men även investerare från USA, Tyskland och England. Till och med ett fientligt övertagande. Det gäller även stora fina svenska bolag. Jag är inte säker på att man kan hålla emot om man får en tillräckligt bra premie, säger Markus Dahlström, rådgivare och Nordenchef på Nordic Match.

Det handlar särskilt om strategiska investeringar men även finansiella ifrån riskkapitalaktörer inom tillväxtkapital (venture capital, vc) och private equity.

– Vi har fina noterade bolag som har tappat 20-30 procent i börsvärde. Då är kinesiska bolag och vc-investerare intresserade av att gå in, säger Markus Dahlström.

– Kinesiska investerare är väldigt långsiktiga. De arbetar utifrån 15-20-årsplaner.

Svenska teknikbolag är inte minst intressanta. Inom vissa områden ligger Sverige mycket långt fram. Cleantech är ett exempel.

– Svenska bolag är nummer ett i världen på att vara bäst förberedda på omställningen som sker nu och de kommande tio åren. Kina ligger bara på plats 78. Här tror jag att vi kommer att få se många samarbeten. Ett exempel är flytande vindkraft, säger Markus Dahlström.

Dessutom vill man gärna ha en "Made in Sweden"-märkning på produkter som man säljer i Kina och är beredd att betala extra för det.

– Den stämpeln är jätteviktig. Därför är kineserna måna om att behålla både forskning och utveckling i Sverige och samtidigt ha fabriker för tillverkning i Kina.

Svenska bolag, inte minst större industribolag, ofta inom automotive – verksamheter med koppling till bilindustrin – vill samtidigt komma in på den kinesiska marknaden. Dels för att få tillgång till kapital, dels för produktion och för att lansera sina produkter. Det handlar också om att utöka sin egen produktportfölj och att bredda sig inom teknikområden där Kina kommit långt.

En växande trend är också konsumentnära bolag och inte minst hälsobranschen.

– En ny och spännande trend de senaste 18 månaderna är nordiska bolag som vill förvärva kinesiska bolag. Många nordiska bolag har en prioriterad agenda att växa i Kina.

Samtidigt pågår ett handelskrig mellan USA och Kina. Effekten är att kinesiska bolag och investerare vänt blickarna mot Europa.

Handelskriget innebär också en ökad skepsis mot kinesiska företag. Vilken är deras egentliga agenda? Inte sällan går ägarkopplingarna till den kinesiska staten och det höjs högljudda varningar om industrispionage och övervakning. Eller att uppköp gör att den kinesiska staten kan utöva politiska påtryckningar på europeiska stater.

– Jag tror att det är omöjligt att bryta globaliseringstrenden. Men jag tror att man i Sverige i större utsträckning kommer att ha förnödenheter nära.

Exempel är hälso- och sjukvård – ansiktsmasker med mera – och vissa typer av livsmedel. Och att det kommer öronmärkningar för nyckelområden som inte får säljas till utlandet.

– När det gäller informationskriget tror jag att riskerna är störst vad gäller att förstå big data. Den som sitter på konsumenternas beteendemönster och kan analysera det snabbast kan får ett försprång. Och där är det lika allvarligt vad amerikanska bolag gör, se på Facebook och Cambridge Analytica.

Utmärkande för den kinesiska marknaden är att man är snabb på att anamma ny teknik, inte minst e-handel och internetbaserade tjänster. Livsnödvändig är appen Wechat som inte bara används för chatt utan också för videkonferenser och till och med att beställa taxi eller att köpa ett äpple vid ett stånd på marknaden.

– I jämförelse med USA är det som natt och dag, säger Markus Dahlström.

Det betyder också att den som vill göra affärer i Kina så klart behöver använda Wechat. Inte minst i coronatider.

– Vad gäller corona ligger Kina ungefär ett halvår före oss i kurvan. De är redan igenom den första fasen, både på kommersiella aktiviteter och på allokeringssidan. Och när de gör M&A-affärer vill de helst mötas face-to-face.

En typisk M&A-process med kinesiska företag tar några månader längre tid än en affär mellan europeiska bolag. Pucklarna med exempelvis olika regelverk är större. Ett halvår till ett år är normalt för en affär.

Markus Dahlström startade Nordic Match 2017 med några kollegor efter 16 år på SEB, där han särskilt arbetade just mot Kina och Asien. Företagets huvudkontor ligger i Shangahai och styrs av svensk-kinesen Tony Wang, även han med bakgrund från SEB. Men Markus Dahlström bor i Stockholm.

– Vi är totalt nio personer. De flesta pratar mandarin, tyvärr inte jag.

Nordic Match kallar sig för en M&A-boutique för sino-nordiska transaktioner. De flesta uppdragen är säljuppdrag av nordiska bolag.

De kinesiska bolagen behöver experthjälp med att förstå sig på svenska processer, ledning och styrning och kulturella skillnader. Och svenska bolag behöver hjälp med att komma i kontakt med rätt personer i Kina.

– Förut var det många mindre bolag som ville bli internationella. En trend de senaste två-tre åren är bolag som ser en möjlighet att få in kinesiska ägare och få tillgång till världens största konsumentmarknad, säger Markus Dahlström.

– Vi har också samarbeten med svenska investmentbanker och corporate finance-firmor där vi gör Kina-spåret. Vi tittar på om det finns någon Kinavinkling på bolagen som är intressant för kinesiska investerare.

Platsannonser