Annons

Annons

panel14.jpg

Michael Grahn, Christina Nyman och Robert Bergqvist.
Michael Grahn, Christina Nyman och Robert Bergqvist.

"Risk att kronan fortsätter att försvagas"

Den svaga kronan brukar förklaras av Riksbankens minusräntor och räntedifferensen gentemot utlandet. Veckans Fredagspanel, som består av Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken och Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB ger sin syn på orsak och konsekvenser.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank.
Michael Grahn,
chefsekonom på
Danske Bank.

Vilka är de viktigaste orsakerna för kronpressen? 
– Det främsta skälet är att marknaden tvivlar på Riksbanken höjningsplaner. Det prissätts bara med cirka 70 procents sannolikhet för en höjning senare i år. Orsaken till detta är marknaden har börjat inse att inflationen de senaste åren drivits upp av temporära faktorer såsom stigande energipriser, skattehöjningar och den svagare kronan. Däremot händer inget på lönefronten. Det skulle behövas betydligt snabbare löneökningar framöver än vad som nu är fallet för att ge en uthållig inflationstakt i linje med 2 procent-målet. Svensk lönebildning, där industrin sätter märket utifrån konkurrenskraft, resulterar i för låga löneavtal för att höja det inhemska kostnadstrycket. Resultatet av mismatchen mellan inflationsmålet och lönebildningen blir att kronan får ta smällen när de övriga faktorerna inte bidrar tillräckligt till inflationen.

Många, inklusive Riksbanken, utgår från att kronan över tid kommer att stärkas. Varför har inte det redan skett? 
– Därför att Riksbanken successivt har flyttat fram räntehöjningarna då inflationen underskjutit prognoserna. Omvänt försvagas kronan regelmässigt då penningpolitiken lättas på detta sätt.

Hur allvarligt är det med den svaga kronan? 
– Det finns tydliga nackdelar, men få fördelar. Nackdelarna är att det urholkar hushållens köpkraft då stigande importpriser äter upp löneökningen. De senaste två åren har reallöneökningen legat nära noll, vilket är liktydigt med att det inte blir någon förbättring på individuell basis. Et annat exempel på detta är att semestern blir dyrare. En annan nackdel är att våra tillgångar blir billiga, det vill säga - vi riskerar att se utländska uppköp av företag och fastigheter. Än så länge finns dock inga tydliga tecken på detta. En tredje nackdel alternativt fördel som det inte prata särskilt mycket om är att kronan påverkar förmögenhets-fördelningen. De rikare hushållen som har finansiella tillgångar kan hedga sig genom att ha utländska tillgångar som stiger värde när kronan försvagas. Det kan förstås inte de fattigare hushållen. Fördelarna är att industrin håller sig konkurrenskraftig. Förutom att det kan ge positiva avtryck i vinsterna så kan det ju även i förlängningen innebära att företagen behöver fler anställda. Men den effekten är antagligen liten. Industrin står ju inte för den större delen av sysselsättningen.

Annons

Annons

Ser du en risk i att kronan kommer att stärkas mycket snabbt när och om räntedifferensen mot omvärlden blir mindre?
– Ja, om Riksbanken skulle indikera att man ”kör på” med räntehöjningar så skulle kronan stärkas påtagligt. Men då skulle man samtidigt skjuta sig själv i foten eftersom det skulle ge tydlig press ner på importpriserna och inflationen. Det har man helt enkelt inte råd med med annat än att man överger eller omdefinierar inflationsmålet. Och det finns inga indikationer på detta. Så precis som Riksbankens prognoser alltid indikerat stigande räntor och en starkare krona, så är risken snarare att det inte blir några höjningar och att kronan trendmässigt fortsätter att försvagas. Man kan ju notera att KIX-index sedan botten 2013 har tappat ca 4 procent om året.

 

Christina Nyman
Christina
Nyman,
chefsekonom på
Handelsbanken.

1. Vilka är de viktigaste orsakerna för kronpressen?
– Låga räntor i Sverige och framförallt Riksbankens tidigare kommunikation har under en lägre tid bidragit till svag krona. Men det är inte hela förklaringen. Osäkerheten om svensk bostadsmarknad och på senare tid även banksektorn har troligen bidragit. Därtill en allmän global konjunkturoro som slår mot små valutor som den svenska och norska kronan.

2. Många, inklusive Riksbanken, utgår från att kronan över tid kommer att stärkas. Varför har inte det redan skett?
– På lång sikt påverkas kronan av mer fundamentala faktorer som produktivitetsutveckling i Sverige jämfört med omvärlden och vår handel med omvärlden. Dessa faktorer tyder på att kronan på sikt ska stärkas med 5-10 procent. Men på kort sikt tänker vi att det är andra faktorer som driver kronan, som ränteskillnader mot omvärlden och konjunkturutvecklingen.

3. Hur allvarligt är det med den svaga kronan?
– Jag ser inte den svaga kronan som ett tecken på att svensk ekonomi utvecklas dåligt. Därför är jag inte så bekymrad. Däremot är det olyckligt med stora variationer i valutan, och ju svagare kronan blir på kort sikt desto större blir så småningom förstärkningen om vi har rätt i vår långsiktiga syn på kronan.

4. Ser du en risk i att kronan kommer att stärkas mycket snabbt när och om räntedifferensen mot omvärlden blir mindre? 
– Jag tror inte att risken är stor för en snabb kronförstärkning. Framförallt för att jag inte ser framför mig att svenska räntor kommer stiga mycket snabbare än i omvärlden.

 

Robert Bergqvist
Robert
Bergqvist,
chefsekonom
på SEB.

1. Vilka är de viktigaste orsakerna för kronpressen?
– Vissa hävdar att kronan pressas av olika risk- och förtroendepremier. Jag delar inte den slutsatsen. AB Sverige har en stark ”resultat- och balansräkning” som borde avspeglas i kronkursen. Men kronan är i dag cirka 10 procent undervärderad. Riksbankens minusränta och ständiga verbala utspel att kronan inte får stärkas minskar aptiten på kronor i jämförelse med andra högräntevalutor som till exempel dollarn. Det har satt kronan i en långvarig svaghetstrend.

2. Många, inklusive Riksbanken, utgår från att kronan över tid kommer att stärkas. Varför har inte det redan skett?
– Riksbanken införde minusränta senvintern 2015 och har sedan dess upprepat oron för en kronförstärkning. När tillväxtsignalerna försvagas och global riskaptit sjunker drabbas kronan eftersom allt fler räknar med att Riksbanken måste hålla kvar minusräntan betydligt längre än planerat. Samtidigt har USA:s centralbank höjt sina räntor och gjort US-dollarn mer attraktiv som valuta.   

3. Hur allvarligt är det med den svaga kronan?
– Sverige har en rörlig växelkurs. Kortare perioder med valutasvängningar är naturligt. Dels fungerar kronan som stötdämpare vid störningar, dels ger en rörlig växelkurs en självständig penningpolitik. Men att kronan så konsekvent och trendmässigt under flera år tappat i värde skapar oro och frågetecken vilket i sin tur kan hämma investerings- och konsumtionsbeslut. En valutas rörelser är en bärare av information om till exempel hur det ser ut i ekonomin och trovärdigheten för det ekonomisk-politiska systemet. En krona som ligger alltför långt ifrån sin optimala nivå kan också innebära att omvärldens ständiga press på företagseffektivitet och konkurrenskraft sätts ur spel – när kronan normaliseras kan företagens uppvaknande bli bryskt och kräva snabba och stora strukturförändringar. För hushållens del innebär en svag krona bland annat urholkad köpkraft: importerade varor stiger i pris och svenska kronor blir mindre värda på utlandssemestern.

4. Ser du en risk i att kronan kommer att stärkas mycket snabbt när och om räntedifferensen mot omvärlden blir mindre? 
– Risken är liten. Dollarn har stärkts av höjd ränta, men vi ser inte att norska kronan eller kanadadollarn stärkts när dessa länders centralbanker höjt räntan. Att USA kan vara nära räntetoppen borde ge en lite svagare dollar framöver och det kan i sin tur stärka kronan. Men så länge Sverige har minusränta och USA har hög ränta är risken klart överdriven för en alltför stark krona.


 

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons