Annons

Annons

Per_Johansson_RI_534_1.png

Myndighetschef Per Johansson menar att revisorsutbildningens kvalité höjs genom tydliga kompetensprofiler och definierade lärandemål, som nu ska tas fram.

RI:s chef svarar på kritiken

Breddad kompetensbas, effektivare utbildning och höjd kvalité, är drivkrafterna bakom RI:s utbildningsreform. Det menar myndighetschef Per Johansson som bemöter kritiken från högskolesektorn. 

Sverige har ingen öronmärkt revisorsutbildning. Däremot finns det etablerade vägar in i revisionsyrket. Nu sker en omdaning som innebär att branschen kommer att få ett ökat ansvar för utbildningen av framtidens revisorer. Bland annat kommer den att kunna ta över flera av de utbildningsmoment som tidigare enbart erbjudits på högskola och universitet. Dessutom sänks den sammanlagda obligatoriska utbildningstiden från åtta till sex år.

Som Realtid rapporterat om tidigare är högskola- och universitet mycket kritiska till reformen. Ledande företrädare har sagt en sänkning av utbildningstiden knappast kan vara en kvalitetshöjning. Nu svarar Revisorsinspektiones (RI) chef på kritiken.

De nya kraven är mer i linje med internationella regler, säger myndighetschef Per Johansson:

Annons

Annons

– Vi menar att vi höjer kvalitén i utbildningen genom att vi kopplar oss till den internationella standarden som talar om vad som är relevant för en revisor att kunna. Det uttrycks i 150 lärandemål som ger en kompetensprofil, det har ju inte funnits tidigare, säger han och fortsätter:

– Man kan ju läsa väldigt mycket och det är säkert viktigt och bra, men vad i ett specifikt ämne är relevant för en revisor att kunna? Det är ju det som är nytt.

Därför har reformen tagit bort kravet på minst en kandidatexamen i företagsekonomi, liksom poängkrav i juridiska ämnen. I stället får blivande revisorer veta mer i detalj vilka delar inom de relevanta ämnesområdena som de måste ha studerat för att kvalificera sig för att skriva revisorsprovet. Några ämnen är obligatoriska, andra är det inte men kan fortfarande vara relevanta för att klarar provet. 

De nya kraven är en miniminivå, betonar Per Johansson:

– Det viktiga för oss är att lägga en bottenplatta. Vi lever ju i ett globalt samhälle, vi styrs av EU. Det här är så att säga minimikravet för vilken utbildning man behöver gå, säger Per Johansson och betonar att utbildningen bara är en del i kvalitetskontrollen. 

Revisorsprovet och den fortsatta tillsynen är andra viktiga kvalitetsgarantier. Provet kommer att förbli oförändrat och innebär en tuff sortering eftersom enbart cirka 60 procent klarar sig. De som klarat provet behöver sedan ansöka om auktorisation, som dessutom måste förnyas vart femte år.

– Så att det inte blir något missförstånd: Hela den här vägen att bli auktoriserad består av många olika steg och provet är kvar. Det finns en oro att kvalitén skulle försämras men man kommer ju inte igenom här utan att klara provet och auktorisationen. Sen är revisorn hela tiden under hela sitt yrkesliv föremål för löpande kvalitetskontroll.

Per Johansson poängterar att det är RI:s uppdrag som styr myndighetens agerande i utbildningsfrågan: 

– Ett av uppdragen är att vi ska se till att det finns tillräckligt med kvalificerade revisorer. Det är ett av våra huvuduppdrag och därför bevakar vi utvecklingen noga och vi har statistik som visar den här oroväckande trenden med färre revisorer.

Finns det för få revisorer i Sverige i dag?
– Som det ser ut just nu, och då tittar vi på prognosinstituten, så ser vi väl ingen akut brist, men när vi gör den här bedömningen på längre sikt och tittar på Arbetsförmedlingens prognoser lyfter de fram revisor som ett bristyrke, där efterfrågan på revision kommer att vara större än utbudet. Vi ser som i alla yrken att vi har en åldrande befolkning, vi står inför stora pensionsavgångar de kommande åren som självklart kommer att påverka statistiken negativt.

För närvarande har riksdagen inte aviserat någon förändring av revisionsplikten, men Per Johansson menar att man måste ta höjd för olika scenarier. 

– Om de återinför revisionsplikten av olika skäl så hamnar vi i en besvärlig situation. Det är svårt att göra bedömningar, men vi måste ha beredskap för att saker och ting kan förändras i samhället, och vi har ju den här oroväckande trenden med att antalet revisorer har minskat med 20 procent. Flera bedömare säger att vi har bottnat, men vi ser inte att trenden är bruten och då blir ju vi väldigt oroliga.

RI tecknar en ganska bred bild av framtidsutmaningar, så vad är den huvudsakliga drivkraften bakom reformen?
– Vi ser tre huvudsakliga drivkrafter bakom reformen: behov av breddad kompetensbas, höjd kvalité och ökad effektivitet. Genom att vi definierar lärandemålen skapar vi möjlighet för fler att söka sig till yrket. Vi gör bedömningen att genom att vi tydliggör en kompetensprofil och definierar vad en revisor kan förväntas kunna inom de olika ämnesområdena, så höjer det kvalitén – utbildningen blir ju mer relevant. Det tredje är att vi effektiviserar framkomligheten. Det är ju en väldigt lång väg att gå för att bli auktoriserad revisor, genom det här så ser vi att den blir kortare samtidigt som kvalitén inte sänks eftersom hela systemet av kontrollinstanser är kvar.

Varför är det viktigt att bredda rekryteringsbasen?
– När vi har lyssnat på branschen och på revisorer så ser man att det är väldigt många som saknar olika delar, det är en lång väg att plocka upp de här ämnesområdena, man mister många duktiga människor som man annars ser skulle blir väldigt bra revisorer. 

Utvecklingen inom it, med digitaliseringen och användandet av AI innebär att många byråer har börjat rekrytera ingenjörer. 

– Vissa av dem kanske vill bli revisorer, då ska de ju kunna ha en möjlighet, liksom jurister, systemvetare, samhällsvetare, nationalekonomer. Det ser vi ju internationellt att revisorer ofta har en annan bakgrund.

Är det färre och färre varje år som skriver revisorsprovet?
– Ja, där har vi ju haft den här svackan i statistiken efter omläggningen 2013 (då titeln godkänd revisor togs bort, reds amn). Nu kan vi se att det kanske går upp lite grand.

Har ni märkt att de som gör provet inte är förberedda som de borde vara?
– Vad vi kan se är att de som kommer från små byråer har en lägre klarandefrekvens, där är det väl 30 till 35 procent som klarar revisorsprovet, medan man ligger runt 70 procent på de stora byråerna. 

Nu läggs ju större ansvar på byråerna, hur ska de små byråerna klara det?
– De har ju kravet i dag att klara provet, nu tar vi fram en tydlig vägledning och FAR tar ansvar för utbildningsmålen. Problemet finns ju redan i dag, vad vi gör nu är att vi faktiskt tar fram en vägledning och tydliggör att det ges möjlighet till utbildning. 

Varför har ni inte lyssnat mer på kritiken från högskolesektorn?
– Vi har lyssnat och analyserat, men vi lyssnar ju på alla remissinstanser och vi måste göra vår analys utifrån vårt uppdrag. Det har varit en jättevärdefull diskussion och dialog med representanter för högskola och universitet och även om vi inte tycker lika så har vi en fortsatt väldigt konstruktiv dialog. Alla värdesätter den här dialogen som inte har funnits tidigare där vi faktiskt pratar om hur revisorsutbildning ska se ut.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons