Alla banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder och mer ska betala 0,05 procent i skatt från och med 1 januari 2022, och 0,06 procent från och med  2023. Syftet med skatten är, enligt regeringen, att stärka de offentliga finanserna så att statsskulden kan hållas nere.  

Dåvarande finansminister, och nuvarande statsminister, har tidigare motiverat förslaget med bankskatt så här:

– Bankerna utgör en risk för ekonomin, och det kan kosta skattebetalarna stora pengar att rädda bankerna. Dessutom gör ju bankerna stora vinster.

Regeringen får, trots bifall tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, av riksdagen.

Riksdagen uppmanar regeringen att undanta kommunernas bolag Kommuninvest från skatten eftersom det annars kan innebära att kommuner får högre kostnader för sina investeringar. 

Riksdagen vill också att regeringen ska se till att ”lokalt förankrade banker” inte drabbas.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att svenska banker inte ska missgynnas i förhållande till utländska. 

– Utskottet ser en risk att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå riskskatten, skriver skatteutskottet i sitt betänkande.

Förslaget om bankskatt har mött på motstånd från flera håll. Så här skrev till exempel Realtids Per Lindvall i en krönika tidigare i år: ”En riskskatt som tas ut på bankernas utlåning överstigande 150 miljarder kronor, fem räntepunkter vid starten, som sedan kan skruvas upp, är som bäst meningslös och som sämst rent skadlig.”