Riksbanken räknade med kraftigare prisuppgångar än övriga prognosmakare under 2016 – och fick fel.

Det visar en redogörelse över förra årets penningpolitik, som centralbanken publicerade på onsdagen.

Rapporten, som ligger till grund för finansutskottets årliga utvärdering av Riksbankens arbete, slår fast att centralbanken “överskattade” fjolårets inflationstakt i prognoser från föregående år.

Riksbankens prognosmissar var därtill “mer omfattande än de flesta andra analytikers”, både vad gäller KPI och KPIF (inflation med fasta räntor).

Det är inte första gången Riksbanken skjuter över målet i sina inflationsprognoser, som utgör underlag för penningpolitiken och därmed har tydlig bäring på svensk ekonomi.  

Sett över de senaste tio åren är facit bedrövligt; centralbanken har konsekvent lyckats sämre än andra prognosmakare i sina bedömningar av prisutvecklingen.

Riksbanken understryker dock att man lyckades bättre med att förutspå den goda realekonomiska utvecklingen, och tillägger att inflationen under mer normala omständigheter sannolikt skulle hamnat i linje med centralbankens gissningar.

“Ur Riksbankens perspektiv var inflationen därför lägre än väntat, medan andra analytiker, vars prognoser förutspådde lägre inflation, snarare överrraskades av den höga tillväxten”, skriver Riksbanken i redogörelsen.

Sedan finanskrisen har många av världens utvecklade – och i vissa fall mindre utvecklade – ekonomier kämpat mot kroniskt låg inflation, även när tillväxten tagit fart.

Ekonomer är fortfarande oense om vad som föranlett en sådan avvikelse från vad som länge betraktats som en självklarhet: att högre tillväxt även får fart på priserna.

Under senare tid har emellertid inflationen närmat sig normala nivåer igen, och i USA höjde följaktligen Federal Reserve räntan för tredje gången på ett decennium häromveckan.

Även i Sverige kunde ett trendbrott skönjas 2016. Inflationen har närmat sig målet på 2 procent och även de så viktiga långsiktiga inflationsförväntningarna har återhämtat sig – enligt Riksbanken ett tecken på att den “expansiva penningpolitik haft avsedd effekt”.

Centralbanken framhåller dock att uppgången i inflationen fortfarande är “bräcklig” och att utvecklingen i omvärlden – där inte minst konsekvenserna av Donald Trumps utspel och reformer, både på hemmaplan och i utrikespolitiken – medför risker.  

Samtidigt slår rapporten fast att allteftersom de ekonomiska omständigheterna normaliseras, så kommer Riksbanken sannolikt kunna bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen inte avviker från sitt 2-procentsmål under “långa perioder”.