Den tidigare räntebanan pekade mot en höjning mot slutet av det här året. Marknadens förväntningar var att Riksbanken skulle fortsätta signalera en räntehöjning i slutet av året. 

”Den svenska konjunkturen är stark och inflationen vid målet på 2 procent. Snabbt stigande energipriser har bidragit till att driva upp inflationen. Bortsett från energipriserna är inflationstrycket ännu måttligt. Eftersom det är viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande om räntebeskedet.

”Direktionen har därför beslutat att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent. Utvecklas ekonomin som väntat finns det snart utrymme att långsamt minska stödet från penningpolitiken. Prognosen indikerar att reporäntan hålls oförändrad även vid det penningpolitiska mötet i oktober och därefter höjs med 0,25 procentenheter antingen i december eller i februari.”

Riksbanksledningen konstaterar också att penningpolitiken kommer vara fortsatt expansiv under lång tid framöver.

“Riksbankens innehav av statsobligationer uppgår till drygt 330 miljarder kronor i nominellt belopp. Tills vidare återinvesteras förfall och kupongbetalningar i obligationsportföljen. Sammantaget kommer penningpolitiken att fortsätta vara expansiv under lång tid framöver.”

Direktionen var inte helt enig om beslutet – Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig.

Ohlsson förordade en höjning till -0,25 procent med hänvisning till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt. Flodén förespråkar en räntebana som indikerar att det är troligt med en första höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter i oktober i år, men som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.

“Det låga ränteläget bidrar till att öka riskerna kopplade till hushållens höga och stigande skuldsättning. Samtidigt kvarstår de grundläggande orsakerna till att skuldsättningen blivit så hög. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar behövs därför åtgärder inom bostadspolitiken och skattepolitiken och, vid behov, inom makrotillsynen”, slår direktionen fast i beskedet.

Kronan försvagades initialt efter beskedet mot både euron och dollarn.