– Effekterna av klimatförändringarna kommer att kräva att vi gör en omställning. Men omställningen behöver inte vara negativ – en snabbare teknologisk utveckling inom grön energi och hållbar infrastruktur skulle tvärtom kunna medföra att produktiviteten ökar, att jobben blir fler och att levnadsstandarden ökar. 

Riksbanksledamoten Anna Breman diskuterade i dag Riksbankens och andra centralbankers engagemang i klimatfrågan och hur de kan bidra till klimatpolitiken i Vetenskapsakademin

– Jag känner mig trygg med att Riksbanken kan agera med styrka och säkerhet om en kris, klimatrelaterad eller annan, skulle hota den svenska ekonomin, säger Anna Breman.

Hon påpekade dock att vi behöver vara ödmjuka inför de svåra avvägningar som då kan krävas inom penningpolitiken.

Samverkan krävs för att hantera klimatförändringar. Andra politikområden har visserligen mer effektiva verktyg än centralbankerna för att minska koldioxidutsläppen och begränsa den globala uppvärmningen.

– Det hindrar dock inte Riksbanken från att bidra med de medel som faller inom vårt mandat, påpekar Anna Breman. 

– Och inte heller från att aktivt samverka med andra myndigheter i Sverige och med internationella organisationer.

Riksbanken har sedan den 1 januari 2019 en ny finansiell risk‐ och investeringspolicy som anger att förvaltningen också ska ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Riksbanken kommer att fortsätta med forskning och analys kring effekterna av klimatförändringar på svensk och global ekonomi.

– Som centralbank kan vi dessutom analysera de finansiella marknadernas roll i omställningen till en mer hållbar framtid och samverka med andra kring regleringar av den finansiella sektorn.