Att kriminella använder sig av revisionstjänster när de omvandlar svarta pengar till vita är inte helt osannolikt. Genom revisorns arbete kan kriminella nämligen uppnå legitimitet för illegala transaktioner och få falska underlag och fakturor att framstå som korrekta.

Enligt penningtvättslagen är verksamhetsutövare, däribland revisorer, skyldiga att granska och rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter. Det behöver inte finnas bevis för att penningtvätt eller finansiering av terrorism faktiskt har skett, men om misstanken finns kvar efter en närmare granskning ska revisorn utan dröjsmål rapportera den misstänkta transaktionen till Finanspolisen.

För att öka revisorers kunskap om ovanliga beteenden hos kunden och tydliggöra exempel på transaktioner och tjänster som kan tyda på olaglig verksamhet har Revisorsinspektionen i samarbete med Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism tagit fram ett nytt vägledningsmaterial för revisorer.
I materialet finns information om metoder för penningtvätt och terrorfinansiering, varningstecknen som revisorn bör vara uppmärksam på och en vägledning om hur man följer rapporteringsplikten enligt penningtvättslagen.

Den här vägledningen behövs av olika skäl, menar Claudia David Toronjo, jurist på Revisorsinspektionen.

Dels vill man poängtera att revisorer  har en rapporteringsskyldighet vid misstänkta transaktioner och tydliggöra på vilka sätt som revisorerna själva kan komma att utnyttjas i sitt verksamhetsutövande. Dels vill man att revisorer ska bli extra vaksamma på omständigheter som indikerar misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism

Har branschen efterfrågat en sådan här vägledning?

– Vi har fått indikationer på att det finns ett behov av exempel på vilka varningssignaler som  revisorerna ska vara extra uppmärksamma på, sägerClaudia David Toronjo.

Varningssignaler i samband med kundkännedomsåtgärder som anges i vägledningen är till exempel att kundens företrädare tidigare har varit aktiv i flera kortlivade företag, att kunden endast kan tillhandahålla en kopia av pass och/eller identitetshandlingar och att det är svårt att kontrollera kundens eller dess företrädares identitet och/eller kontaktuppgifter.

När det gäller avvikande eller ovanliga transaktioner anges bland annat att storleken eller frekvensen av transaktionen inte är konsekvent med kundens normala transaktionsmönster och/eller saknar affärsmässighet. Det kan också handla om att kundens transaktionsmönster har förändrats sedan affärsförbindelsen etablerades och en plötslig ökning av frekvensen eller värdet av transaktioner med en viss motpart, utan att detta ges en rimlig förklaring.

I vägledningen ges även exempel på varningssignaler kopplade till kundens beteende och privatekonomi.

Hur upplever revisorerna penningtvättslagen?

– Det är någonting som vi hoppas få mer kunskap om genom den tematillsyn kring penningtvätt som vi nyligen påbörjat. Den beräknas vara slutförd nästa år och vi kommer då kunna presentera våra fynd och slutsatser, säger Claudia David Toronjo.