”Det är som att bygga en ny bank i banken”, säger vd Nils Carlsson om att ratta nischbankens genom tidernas största förändringsresa. 

Covid-19-pandemin hade precis slagit till på allvar när Resurs Holdings huvudägare och ordförande, Siba-familjens Martin Bengtsson, meddelade att nischbankens vd byts ut. 

Kenneth Nilsson – som arbetat 32 år i Resurs-koncernen varav 27 år som dotterbolags-vd och de senaste åtta åren som vd och koncernchef – lämnde plats för Nils Carlsson som närmast kom från rollen som vd för affärssystembolaget Fortnox. 

Och kanske var det inte så många ögonbryn som höjdes över att Siba-familjen – som är nischbankens största ägare via maktbolaget Waldir – uppenbarligen efterfrågade en förändring; Sedan noteringen 2016 hade aktien i princip rört sig sidledes och underpresterat på en stigande börs. 

Men rekryteringen av en ny kapten på skutan var bara början. Tidigare i veckan meddelade banken i ett pressmeddelande om förändringar i sin koncernledning. 

CCO för privatlån Johan Flodén, COO Erik Frick samt CCO och vice vd Anna Nauclèr lämnar Resurs.  Samtidigt tar Mattias Ekman, som haft olika ledande kommersiella roller på Klarna, över som CCO, Nordic Retail Finance. 

Tomas Bromander, som närmast kommer från Mastercard där han haft rollen som Director Business Development, tillträder som CCO, Nordic Credit Cards, och kommer att ansvara för hela nischbankens kortverksamhet. 

Andreas Fridell, som precis som vd Nils Carlsson har en bakgrund på Fortknox, kliver in som operativ chef samtidigt som han rattar Resurs’ företagssatsning – säljdelen mot företag. 

– Resurs Bank är otroligt duktig på banking – alla bank-KPI:er är långt över vad de behöver vara. Men vi behöver stärka upp vår position och kunskap på tech-sidan och på sådant som kanske inte direkt ”är bank”. Därför gör vi den här typen av rekryteringar, säger Nils Carlsson i en rasslig telefonlur. 

Bankchefen befinner sig mitt emellan Sverige och Danmark – på Öresundsbron på väg från Resurs huvudkontor i Helsingborg till bankens kontor i Köpenhamn. Carlsson säger med en röst som ibland försvinner någonstans i etern, att nischbankens verksamhet är nordisk, att det inte finns några planer på att förändra den geografiska räckvidden – att förändringsresan inte handlar om geografisk expansion. Däremot ska mycket annat uppdateras och bytas ut. 

”Det finns inget annat kärnbanksystem i Norden som är helt molnbaserat. Det finns heller ingen annan bank i Sverige som har bytt ut hela sitt kärnbanksystem. Det är som att byta ut hjärtat i banken – att bygga en ny bank i banken. Men vi gör det för att vi tror att framtidens banking kommer att se helt annorlunda ut jämfört med idag.”

På agendan står bland annat att stärka positionen inom e-handeln. 

– Vi har varit butikernas bästa vän i över 40 år. Vår hemmaarena har varit att förstå hur vi ska skapa lojalitet, trafik och värde till fysiska butiker. I takt med e-handelns framväxt har vi utvecklat vårt erbjudande och tagit med flera av våra affärspartners på en digitaliseringsresa för att möta kundernas förväntningar på att handla och betala i olika kanaler. Nu har e-handeln exploderat – inte minst under pandemin – och då kan man inte tro att man bara kan fortsätta som vanligt, säger Nils Carlsson och fortsätter: 

–Vi måste få in ännu mer spetskunskap vad gäller just e-handelsköp – den typen av kunskap som Mattias Ekman från Klarna besitter. 

Andreas Fridell, är en annan strategisk rekrytering till ledningsgruppen. 

– Andreas har stora molnkunskaper och kunskap inom SaaS (software as a service, reds anm). Och vi har hittills inte haft en enda tjänst som varit molnbaserad. 

Här kommer vi osökt in på det mest centrala i Resurs transformationsnummer: bytet till ett banksystem som är helt molnbaserat vilket väntas kräva en investering på 500 miljoner kronor. 

– Det finns inget annat kärnbanksystem i Norden som är helt molnbaserat. Det finns heller ingen annan bank i Sverige som har bytt ut hela sitt kärnbanksystem. Det är som att byta ut hjärtat i banken – att bygga en ny bank i banken. Men vi gör det för att vi tror att framtidens banking kommer att se helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Målet är att successivt lansera delar av den nya bankplattformen i verksamheten. Kassaflödesmässigt sker investeringen – som kommer att aktiveras i balansräkningen – löpande. Och när implementeringen är genomförd förväntas den bidra med positiva nettoeffekter. 

– Vi får en helt annan snabbhet, kostnadseffektivitet och skalbarhet och vi kan utveckla nya tjänster mycket snabbare än vad vi gjort tidigare. Om kunder som Mio och Bauhaus vill testa en ny funktion går det mycket snabbare att utveckla den med ett molnbaserat system. Vi kommer också att kunna erbjuda mycket mer användarvänliga och kundanpassade tjänster och produkter, säger Nils Carlsson. 

–När vi är klara kommer vi vara en till 100 procent modern och tech-orienterad bank sett till våra kärnsystem, säger samtidigt Sebastian Green, CIO på Resurs Bank, i ett pressmeddelande. 

Samtidigt som Resurs kungör byte av koncernledning och investeringar i ett nytt, hypermodernt banksystem, meddelar man att nischbanken vill ”bidra till ett mer hållbart samhälle och en mer ansvarsfull kreditmarknad”. 

Bland annat sjösätter man en ekonomiskola online ”för att öka kunskapen om krediter eller att köpa en produkt på avbetalning” och utvecklar stöd till dem med betalningssvårigheter. Samtidigt minskar Resurs intäkter om folk lär sig att spara till inköp istället för att ta konsumtionskrediter. 

Vilket påminner en smula om Klarnas agerande. Nyligen gick bolaget ut med information om att man slopar dröjsmålsräntan, krediter utan slutdatum och andra avgifter som bolaget tjänar pengar på. Många klassade Klarnas initiativ som ett ”imagehöjande publikfrieri”. 

Nischbanker som ger krediter till konsumtion till relativt sett högre räntor har fått en hel del kritik i media. Handlar det här om att ni vill tvätta bort ett dåligt rykte? 
– Vår affär handlar om att, med utgångspunkt i en noggrann process för kreditbedömning, marknadsföra och erbjuda krediter, men om folk inte har råd att betala tillbaka är det förlorade pengar. Och när man pratar om problem med konsumentkrediter känner vi inte igen oss. Det är en otroligt liten del av våra kunder som får verkliga problem som går till kronofogden, säger Nils Carlsson och fortsätter: 

– Vi ser också att majoriteten av konsumentkrediter inte går till kortsiktig konsumtion som resor och kläder, utan till mer långsiktiga investeringar som exempelvis ett nytt kök eller utbildning.