Även om tillväxten dämpas är konjunkturen fortsatt stark. Förutsättningarna för att inflationen ska vara kvar nära 2 procent kommande år har inte förändrats i någon större utsträckning.

Konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden har gått in i en fas med lägre tillväxt. Liksom i december indikerar prognosen att räntan höjs igen under andra halvåret 2019, under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna står sig, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Tillväxten i omvärlden dämpas men konjunkturen fortsätter vara god de närmaste åren, med låg arbetslöshet och stigande löneökningstakt i många länder. Osäkerheten om styrkan i den internationella ekonomin är dock fortsatt stor.

Även om indikatorer pekar på att stämningsläget hos hushåll och företag har dämpats i Sverige kvarstår bilden av en stark svensk konjunktur. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit lite starkare än väntat och arbetslösheten är den lägsta på ett decennium. Såväl inflationen som inflationsförväntningarna har etablerats kring 2 procent.

Den starka konjunkturen och ett stigande kostnadstryck både i Sverige och omvärlden innebär att det finns goda förutsättningar för inflationen att vara nära målet även kommande år. Dessa utsikter har inte ändrats i någon större utsträckning sedan i december. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Penningpolitiken fortsätter därmed att vara expansiv och ge stöd åt konjunkturen.

Återinvesteringarna av förfall och kupongbetalningar i statsobligationsportföljen fortsätter tillsvidare.

Flera faktorer talar för att penningpolitiken behöver gå försiktigt fram. Liksom i december indikerar prognosen för reporäntan att nästa höjning sker under andra halvåret 2019, under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna står sig.

Direktionen bedömer att räntan behöver höjas i långsam takt även därefter, ungefär två gånger per år med 0,25 procentenheter vid varje tillfälle, för att inflationen ska förbli nära 2 procent. Det finns dock osäkerhet kring både utvecklingen i omvärlden och styrkan i den inhemska konjunkturen. Konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas framöver.

I januari 2016 beslutade direktionen om ett mandat som gör det lättare att snabbt intervenera på valutamarknaden. Mandatet har förlängts ett flertal gånger sedan dess, men direktionen valde att inte förlänga det ytterligare när det löpte ut den 12 februari.

De svenska hushållen är högt skuldsatta och därmed känsliga för ändrade ekonomiska förutsättningar, som stigande räntor eller högre arbetslöshet. För att minska riskerna förknippade med hushållens skuldsättning och komma tillrätta med strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden behövs det åtgärder inom bostadspolitiken och skattepolitiken och en ändamålsenlig utformning av makrotillsynen.