Konjunktur

Rekyl i BNP-tillväxten tredje kvartalet 

Sveriges BNP ökade med 4,9 procent under tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan.

Publicerad 2020-11-27

Återhämtningen drevs till stor del av ökad varuexport och hushållskonsumtion efter den historiskt stora nedgången under andra kvartalet. Kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet 2019 var BNP 2,5 procent lägre.

Utveckling under tredje kvartalet i korthet:

  • Hushållens konsumtion ökade med 6,3 procent. Konsumtionen av transporter samt hotell- och restaurangtjänster bidrog mest till uppgången. 
  • Den offentliga konsumtionen ökade med 2,0 procent. Statens konsumtionsutgifter var oförändrade medan de kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter ökade med 2,7 procent.
  • Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter. 
  • Fasta bruttoinvesteringar ökade med 2,4 procent. Uppgången förklaras främst av ökade investeringar i maskiner och inventarier. 
  • Exporten ökade med 11,2 procent och importen ökade med 9,2 procent. Sammantaget drog exportnettot upp BNP-tillväxten med 1,1 procentenheter. 
  • Produktionen inom näringslivet ökade med 6,7 procent. De varuproducerande branschernas produktion ökade med 11,2 procent, och de tjänsteproducerande branschernas med 4,5 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 1,8 procent. 
  • Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,0 procent och i näringslivet med 2,6 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 3,9 procent.
  • Hushållens reala disponibla inkomster ökade med 0,7 procent jämfört med tredje kvartalet 2019. 
  • Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 29 miljarder för tredje kvartalet 2020. Det var 31 miljarder lägre än motsvarande kvartal föregående år.

Platsannonser