"Rekonstruktion har oförtjänt dåligt rykte"

– Rekonstruktioner har absolut sitt berättigande. Det måste finnas en ventil för företagen innan de försätts i konkurs. I samhället blir effekterna vid en konkurs mycket stor med arbetslöshet, A-kassa och så vidare, säger Mats Emthén till Realtid.se.

– Det är bra att försöka att hitta ett sätt att inte bara rädda bolag utan också arbetsillfällen. Rekonstruktioner har oförtjänt dåligt rykte i Sverige. Man är ute alldeles för sent – precis som att många går till doktorn först när man är rejält sjuk istället för att gå när symptomen kommer.

Flera bolag är konkursmässiga redan när rekonstruktioner inleds, menar Emthén och säger att många bolag som överväger rekonstruktion inte har gjort en ordentlig förundersökning med banker och kreditgivare.

– Man måste titta på om bolaget har likviditet nog för att sköta driften i tre till sex månader innan man sätter i gång.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Eftersom det är förbud under rekonstruktion att betala gamla skulder kan man normalt inte kan ta på sig nya. Under tiden lever bolaget efter devisen cash is king.

– Det är med likviditeten man styr. Resten är ointressant i det korta perspektivet.

Mats Elmthén tror att okunskap är en bidragande orsak till att bolag inte ser företagsrekonstruktion som ett alternativ till konkurs. Å andra sidan har instrumentet, trots sitt dåliga rykte, börjat accepteras på marknaden.

Att rekonstruktioner nu ökar beror på konjunkturläget men även på ökad kännedom och på andra regler som att det finns lönegarantier som vid en konkurs, menar Emthén.

– Den bestämmelsen infördes för ett par år sedan. Det har underlättat förutsättningarna för det innebär att den första löneutbetalningen som bolaget inte orkar med betalar staten ut.

Detta ska betalas tillbaka så småningom men bolaget får ett uppskov. Från och med 1 mars i år finns också två månaders uppskov med att betala skatter.

– I det perspektivet är det ganska gynnsamt att gå in i en rekonstruktion.

Å andra sidan riskerar de mindre företagen att bli missgynnade på nytt. Det är lättare för en bank att ta en förlust på ett litet lån till ett mindre företag än på en stor kredit till ett större företag.

I dagsläget har bankerna säkerheter för 55 procent av företagets tillgångar. I framtiden kommer bankerna att ha hundra procent.

– Att släppa deras tillgångar till förmån för andra blir tufft. Ett av skälen till att man ville ta bort detta var att man ville få med bankerna för att undvika dominokonkurser.

Mats Emthén betonar vikten av öppenhet både mot fordringsägarna, de anställda och banken.

– Personalen är en stor tillgång som inte syns i balansräkningen. Det är en stor balansgång att säga upp personal, göra personalnedskärningar samtidigt som de är kvar måste göra sitt yttersta. Det gäller att skapa förtroende och framtidstro även om situationen är tuff.

Men få vill inse att de har problem.

– När man erkänner att man har ett problem är man livrädd för att bankerna ska säga upp krediterna. Bankerna säger att de förespråkar öppenhet, något som jag också gör, bara man är ute i tid.

Varför går skillnaderna isär så mycket angående rekonstruktioner?

– Det beror på olika erfarenheter man har av rekonstruktioner. Många har kommit in för sent eller inte kontrollerat förutsättningarna. Då blir det tyvärr oftast konkurs. Det är ingen illvilja. Är man ute tidigt kan man göra saker i det tysta utan att det blir skadligt.

Du som har varit aktiv sedan 1989 – har du börjat för sent?

– Med tiden har jag blivit mer och mer noggrann men även om man gör en bra förstudie är det inte lätt ändå. Många gånger är det lättare att göra en rekonstruktion i goda tider än i tider när bankerna har stängt av krediterna.

Konjunkturläget och finansmarknaden bidrar till förutsättningarna men det finns trots allt riskvilligt kapital som väntar på rätt tillfälle.

Mats Emthén sitter i Institutet för företagsrekonstruktioners styrelse med bland annat Rolf Åbjörnsson på Setterwalls. Institutet verkar för att förbättra villkoren för rekonstruktionsförfaranden, med till exempel debatter och hearings.

Den 15 maj kommer ett förslag där man försöker att ändra lagstiftningen med Jan Ertsborn i spetsen. Advokat Rolf Åbjörnsson på Setterwalls säger att de osams om allting.

Vad är din uppfattning?

– I kommittén har de diskuterat att man måste vara på obestånd för att inleda en rekonstruktion, men då är det ofta för sent.

– Och sen hoppas jag att de inför en möjlighet för ett företag under rekonstruktion att komma ur oförmånliga avtal.

Emthén menar att i en nedåtgående konjunktur sitter många företag i för stor kostym i form av dyra lokaler, leasad maskinpark och andra avtal som de inte behöver men som medför att företaget riskerar konkurs om företaget inte kan bryta avtalen utan att drabbas av stora skadestånd.