Bank

Regeringen stramar åt reglerna för snabblån

Regeringen går vidare med förslaget om åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra liknande krediter med höga kostnader. Bland annat föreslås att det ska införas ett räntetak och ett kostnadstak.

Publicerad 2018-01-23

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som ska skapa förutsättningar för rimligare villkor på marknaden för snabblån och andra liknande högkostnadskrediter.

Genom förslagen minskar risken för att snabblån och andra dyra lån leder in personer i en skuldspiral som de riskerar att fastna i. Därför föreslår regeringen bland annat att det införs ett räntetak och ett kostnadstak.

– Snabblån riktas ofta till konsumenter som inte har några andra lånemöjligheter och som därför tvingas acceptera räntor på flera hundra procent. Så ska det inte få vara. Nu stärker vi konsumentskyddet och gör det svårare att profitera på människor i ekonomisk utsatthet, säger biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) i en kommentar.

Räntan för snabblån överstiger i dag i flertalet fall 50 procent och det förekommer krediträntor på upp till 400 procent. I propositionen föreslår regeringen därför att kredit- och dröjsmålsräntor för högkostnadskrediter maximalt får vara 40 procentenheter högre än referensräntan, som för närvarande ligger på -0,5 procent.

För en högkostnadskredit ska kostnaderna, till exempel räntor, avgifter och inkassokostnader, aldrig få överstiga det lånade beloppet. Vid ett lån på 1 000 kronor ska en konsument alltså inte behöva betala mer än totalt 2 000 kronor.

Regeringen vill också skärpa reglerna för marknadsföringen av lån till konsumenter. Reklamen ska inte få utformas så att den lockar konsumenter till snabba och ogenomtänkta beslut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Platsannonser