Mats Qviberg har, via advokaterna Ulf Stigare och Per Lindell, under tisdagsmorgonen lämnat in en stämningsansökan mot staten genom Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Samtidigt har Ekobrottsmyndighetens Eva Fröjelin fått ett brev per bud med krav på att HQ-utredningen flyttas från finansmarknadskammaren.

Av brevet, som postats av Mats Qviberg på Twitter, framgår det att han anser att förundersökningen ”blivit så kontaminerad att ett objektivt beslut i åtalsfrågan omöjligen kan fattas av EBM Stockholm, enär grava brott mot svensk grundlag, lag och EMK föreligger”.

Han fortsätter:

”Det föreligger i vart fall en situation där EBM:s rykte som opartisk och väldig myndighet är starkt ifrågasatt av Qviberg”.

Han påpekar samtidigt att omständigheterna talar starkt för att EBM Stockholm inte ens kan fatta beslut i åtalsfrågan gentemot Qviberg.

I ett brev till riksåklagaren Anders Perklev, som också det postats på Twitter, kräver Qviberg att en utredning om tjänstefel inleds, något som Åklagarmyndigheten hittills har nekat till.

Av den skarpa stämningsansökan som lämnats in till Stockholms tingsrätt framgår det att saken rör ”skadestånd på grund av brott alternativt genom fel eller försummelse av myndighetsutövning”. Ansökan är mycket detaljerad och omfattar 109 sidor samt bilagor på ytterligare omkring 900 sidor.

Mats Qviberg kräver att EBM ska betala för den skada som han förorsakats på grund av att EBM inte ”följt reglerna om objektivitet och tystnadsplikt och partsinsyn” under HQ-förundersökningen. Skadeståndsbelopp kan inte preciseras i dagsläget. Han kräver dessutom att EBM ska betala för hans faktiska försvarskostnader i målet.

Mats Qviberg skriver vidare att EBM, genom sina företrädare kammaråklagare Berndt Berger och chefsåklagare Martin Tidén, ”uppsåtligen eller av oaktsamhet i sin myndighetsutövning under åren 2010-2014” genom handling/underlåtelse vid ett stort antal tillfällen åsidosatt vad som gäller för uppgiften.

Han pekar på brott mot objektivitesprincipen, brott mot tystnadsplikten och mot diarieskyldighet enligt lag samt rätt till partsinsyn enligt lag samt rätt att som misstänkt få full partsinsyn.

Mats Qviberg menar att all inkommande information är allmän handling i en förundersökning och att muntlig information även ska dokumenteras och diarieföras.

Han menar att åklagaren inte har rätt att göra bedömningen vad som ska dokumenteras eller ej. All information faller under parts rätt till partsinsyn, menar han. Vid denna punkt i stämningen ger Mats Qviberg en känga åt åklagare Martin Tidén som när det saknats information anfört att han bedömt att den inte varit relevant nog att dokumenteras.

Mats Qvibergs försvarsteam, som gått igenom hela förundersökningen och annat material hos EBM, menar att det föreligger en lång rad brister när det gäller hans rätt till partsinsyn.

Han hänvisar till att många möten överhuvudtaget inte diarieförts och heller inte dokumenteras. Spår av dessa möten har dock noterats i andra diarieförda handlingar. Tjänsteanteckningar från dessa möten finns heller inte, uppger han.

Några förhör har heller inte diarieförts förrän under hösten 2014 efter att Mats Qviberg påpekat missförhållandena. Mats Qviberg skriver att han genom denna brist inte kan kontrollera om någon person hörts som inte bekräftar åklagarens arbetshypotes eller talar till Qvibergs fördel.

Han pekar även på att det saknas uppgifter om vem som anlitat, instruerat och betalat för de sakkunnigutlåtanden som införts i förundersökningsprotokollet. Mats Qviberg saknar även uppdragsbreven då han vill granska dess opartiskhet och trovärdighet. Dessutom saknas vissa sakkunnigutlåtanden i förundersökningen, menar Mats Qviberg som spekulerar i att dessa kan tala för hans fördel.

Korrespondensen och dokumentation av möten mellan målsägandena och andra intressenter och EBM har heller inte redovisats för Mats Qviberg.

Han hänvisar bland annat till att den tidigare förundersökningsledaren Berndt Berger översänt ”mycket omfattande material” till HQ, genom anlitad sakunnig för att denne ska kunna färdigställa ett utlåtande för HQ:s räkning.

Enligt Mats Qviberg ska Berndt Berger på begäran av HQ ha införskaffat handlingar och översänt dessa till HQ utan att redovisa dessa för Qviberg. Mats Qviberg kallar detta för ett beställningsjobb.

Mats Qviberg skriver att det dessutom finns handlingar som talar till hans fördel som har utelämnats i förundersökningsprotokollet och ej heller redovisats ”spontant i sidomaterialet”.

Han hänvisar även till e-posttrafik mellan EBM och FI samt mellan EBM och HQ som ej redovisats. Ej heller finns sms som sänts mellan Fredrik Crafoord och Mats Qviberg som han menar att EBM har tillgång till.

Förutom att EBM samarbetat med HQ har även ett samarbete med Finansinspektionen förekommit:

”Fi har dock, under tiden för Förundersökningen, varit motpart till en av svarandena i tvistemålen, Pernilla Ström. Härutöver finns mycket stora latenta skadeståndsfordringar mot Staten genom Fi för bristande laglighet vid indragandet av HQ banks Oktroj. Fi har därför haft ett synnerligt intresse, i egenskap av anmälare, att påverka Förundersökningen till myndighetens fördel. Detta förhållande har förundersökningsledningen varit i ond tro om”.