Realtid.se ifrågasätter hur utbetalningen till honom på 400.000 kronor gått till.

”Antipiratbyrån är väl moralens väktare i ett avseende men kanske inte i ett annat”, säger en expert på Skatteverket till Realtid.se.

Fildelnings-Sverige skakades i grunden den 10 mars 2005. På morgonen denna torsdag dök 17 personer upp och genomförde razzian mot internetleverantören Bahnhof på Norra Stationsgatan 61 i Stockholm. Detta civila tillslag leddes av Kronofogdemyndigheten. Men det var Antipiratbyrån som var razzians stora arkitekt. Och den skulle inte ha blivit av om inte Antipiratbyrån, som hade lokaler i samma hus, lyckats engagera infiltratören ”Rouge”.

Hemlighetsmakeriet var kompakt. Men sprack när konstellationen ”Arga Unga Hackare” hackade Antipiratbyråns mejlväxling och publicerade mejl som avlöjade att det var den då 30-årige Peter Bergström som var den hemlige infiltratören.

Antipiratbyrån bevakar den amerikanska filmindustrins rättigheter och slåss mot piratkopiering tillsammans med MPA, Motion Picture Association. Men avlönade infiltratörer var något nytt i Sverige. I alla fall i underhållningsbranschen.

Uppgifterna om hur mycket han fick i ersättning har varierat på allt från 200.000 kronor till 800.000 kronor. Till Realtid.se säger den oberoende omvärldsbevakaren Pär Brumark att den korrekta summan är 400.000 kronor.

Oavsett om det var reella hot eller bara piratanhängare som var upprörda så gjorde sig Peter Bergström oanträffbar. Peter Bergström polisanmälde hoten, men han begärde aldrig att få skyddad adress.

Hans post vidaresändes till Frejgatan 13 i Stockholm, där Peter skaffat sig en postbox hos ökända Brevia (I huset på Frejgatan 13 är i dag 99 personer mantalsskrivna, det vill säga tre gånger så många som verkligen bor där).

Myndigheterna försökte spåra honom men gick bet. En möjlig adress ledde endast till ett tomt garage i en Stockholsmförort.

Men det var inte bara infiltratörsjobbet som gjorde att Peter Bergström ville hålla sig undan. Han jagades för en skuld på 100.000 kronor. Bakgrunden till det var att Peter hade plockat med sig specialdesignade motorcykeldelar och datorer från jobbet.

– Peter Bergström jobbade heltid hos mig första halvåret 2004, säger Christian Schweitz som var vd, till Realtid.se. Han kände sig lurad och blev osams med Peter.

Hösten 2004 begärde Christian Schweitz sitt företag i konkurs. Underskottet var 342.000 kronor. Det hade varit 100.000 kronor lägre om Peter Bergström betalt för de saker han plockat ut ur företaget. Bland konkursförvaltaren papper finns Peters namnteckning där han kvitterat ut grejerna.

Advokat Jan Gerdén på Lindström & Malmskog advokatbyrå blev utsedd till konkursförvaltare. Enligt Jan Gerdén var Peter Bergström aktivt verksam i bolaget men formellt sett endast styrelsesuppleant. Gerdén lyckades aldrig nå Peter Bergström, men anlitade kronofogden för att driva in skulden.

– Det har gjorts utmätningsförsök mot Peter Bergström, men kronofogden har inte hittat någonting i Sverige, säger Jan Gerdén till Realtid.se.

Men han fick ett sexsiffrigt belopp i ersättning från Antipiratbyrån under tiden du utredde konkursen.

– Hade vi känt till det hade vi kunnat få Kronofogdemyndigheten att titta på den omständigheten, säger Jan Gerdén.

I april 2006 slog Stockholms tingsrätt fast i en tredskodom att Peter Bergström är skyldig dessa pengar.

– Tiden för återvinning av denna tredskodom har gått ut och den kan inte upphävas. Konkursen avslutades den 25 juni i år
och fordran på Bergström hanteras nu av Intrum Justitia på så kallad långtidsbevakning. Om det inflyter betalning kommer utbetalning att kunna ske.

Konkursen hanterades som en mindre konkurs utan några brottsmisstankar mot ägaren.

De största fordringägarna i konkursen var Skatteverket, banker och leverantörer, som får dela på beloppet om Peter Bergström betalar, ett belopp som växer med ränta.

Men hur kunde Kronofogdemyndigheten missa en så stor utbetalning till Peter Bergström från Antipiratbyrån?

Peter Bergström hade inte och har inte f-skattsedel och med viss nyfikenhet kollade jag med Skatteverket hur mycket hans taxerade inkomst blev för år 2005.

Svar noll kronor. Så även för 2006.

Inte heller var Svenska Antipiratbyrån ekonomisk förening registrerad som arbetsgivare. På Antipiratbyråns skattekonto har endast belopp under 10.000 kronor rört sig. För 2005 visade Antipiratbyrån upp ett underskott av näringsverksamhet på 6.064 kronor. Utgående moms var 3.750 kronor och ingående moms 2.500 kronor.

Var det kanske så att utbetalningen sköttes av MPA? Men inte heller MPA var registrerad som arbetsgivare i Sverige.

För även en utländsk organisation eller företag ska registrera sig hos Skatteverket om man engagerar arbetskraft i Sverige.

– Det spelar ingen roll om det är ett svenskt eller utländskt företag som är arbetsgivare för arbete utfört i Sverige. Huvudregeln är den att om MPA var arbetsgivare i det fall du nämner så skulle de ha registrerat sig som arbetsgivare i Sverige och betalat sociala avgifter, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, till Realtid.se.

– Undantag är att organisationer som inte har någon anknytning till Sverige kan komma överens med arbetstagaren om att han betalar sociala avgifter, men har han inte gjort det så är det inte sannolikt att det finns en sådan uppgörelse, säger Pia Blank Thörnroos.

Hennes kollega ger ytterligare information.

– Om personen bor i Sverige så är han skattskyldig för alla sina inkomster jorden runt. Och begränsas det av något skatteavtal så ska ändå inkomsten redovisas, säger Tommy Wallén, expert på utlandsbeskattning på det fruktade verket.

Hur kan då Antipiratbyrån ha engagerat infiltratören utan att ersättningen för jobbet syns hos Skatteverket? På ett sätt så att fordringsägarna i konkursen blev blåsta?

– Man är väl moralens väktare i ett avseende, men kanske inte i ett annat, säger Tommy Wallén.

Tommy Wallén drar en möjlig parallell till ishockeyklubben Brynäs IF där Skatteverket utredde vem som var den egentliga arbetsgivaren. Brynäs hävdade att man hade hyrde tre spelare från ett bolag på skatteparadiset Isle of Man. Men Brynäs konstruktion höll inte för en granskning. Brynäs förlorade i Regeringsrätten för fem år sedan, där det slogs fast att Brynäs var arbetsgivare och dömdes att betala miljonbelopp i arbetsgivaravgifter.

Trots att Peter Bergström nolltaxerar hävdar Antipiratbyråns jurist, Henrik Pontén, att det har gått rätt till.

– Det var en korrekt utförd betalning, säger han till Realtid.se.

Men han vägrar att beskriva hur det gick till trots att händelsen ligger två och ett halvt år tillbaka i tiden.

Istället försöker han lägga locket på genom att gå ut med att både han och Peter Bergström blivit mordhotade.

– Jag förstår ert intresse att skildra Peter Bergströms privatekonomi, men ni måste verkligen ta en funderare över hans personliga säkerhet. Alla vi som är inblandade i det här har blivit mordhotade, säger Henrik Pontén.

Olle Blomkvist

olle.blomkvist@realtid.se

BONUSMATERAL:

Intervju med advokat Monique Wadsted, MPA:s juridiska ombud i Sverige

Peter Bergström som föreläste på Polishögskolan i januari i år – var det samme Peter som infiltrerade på Bahnhof 2005?

–Jag vet inte, jag har inte träffat honom så jag vet ingenting om honom.

Han föreläste om upphovsrätt för svenska poliser och presenterades i programmet som ”Internet Investigations Manager Europe” för MPA.

– Det är inget jag hållt på med heller, jag jobbar inte på MPA, jag är deras advokat, jag är inte anställd av MPA.

Har MPA någon verksamhet i Sverige?

– Inte som jag känner till. Jag har mina kontaktmän i Bryssel.

Var det Antipiratbyrån eller MPA som betalade Peter Bergström för infiltrationsuppdraget på Bahnhof?

–Det får du fråga Antipiratbyrån om. Jag har inte varit involverad i den processen över huvud taget. Jag har ingen aning. Det får du prata med Henrik Pontén om.

Har du träffat Peter Bergström?

– Nej.

Vet du om han fortfarande är engagerad av MPA i Bryssel?

–Ingen aning.

Har du ett telefonnummer till honom?

–Nej, vill du ha kontakt med honom – är det det som är grejen? Jag har ingen aning. Jag har ingen relation till honom. Han är inte min kontakt i Bryssel. Jag talar mest med till exempel Thomas Dillon, som är en av deras jurister där.

Har du någon kännedom om hur Peter Bergström fick ersättning för Bahnhofjobbet?

–Nej, jag har inte varit involverad i den processen. Nu råkar det vara så enkelt att jag inte vet någonting. Ring Henrik Pontén – det är han som kan ha den informationen, det finns ingen annan.

Är du MPA:s enda utpost i Sverige?

–Det kan jag inte veta, men så vitt jag vet är jag deras enda advokat i Sverige. Sen om de har några andra människor som gör olika saker, det är inget jag känner till.

Din advokatfirma, MAQS, har den på något sätt varit inblandad i hur Peter Bergström fick betalt?

–Nej, MAQS har inte haft någonting med Bahnhofprocessen att göra över huvud taget.

Du har inte träffat honom?

–Jag har aldrig träffat honom.

Har du pratat med honom i telefon eller så?

– Jag tänker inte svara på några fler frågor. It’s enough for today.

Intervju med Henrik Pontén, Antipiratbyråns jurist

Peter Bergström avlöjades för allmänheten av ”Arga unga hackare”. Och ni svarade med att polisanmäla dem för misstänkt dataintrång. Vad är status i den utredningen?

– Vi polisanmälde det. Men det händer ingenting och det kommer inte att hända någonting.

Stämmer det att det var han som var infiltratören?

– Ja.

Backade ni upp honom efter Bahnhof, krishantering, ny bostad etc?

– Han är en extremt stabil person. Men det kan vi ta när saker och ting har lugnat ner sig.

Ni anlitar fler infiltratörer?

–Inte infiltratörer. Informatörer. Det är vårt jobb att lyssna på dem som har någon kunskap.

Hur går det till när ni ersätter dem?

–Sådana detaljer informerar vi inte om.

Men det var ni som engagerade Peter Bergström och inte MPA?

–Som sagt, det kanske vi kommer att informera om vid något lämpligt tillfälle, men just nu berättar vi ingenting.

Ni engagerade honom för Bahnhofjobbet samtidigt som det visar sig nu att han nolltaxerar för det jobbet som utfördes i Sverige. Hur går det ihop?

–Det var en korrekt utförd betalning. Det är min enda kommentar.

Varför skickade ni ingen kontrolluppgift för Peter Bergströms arvode isåfall?

–Det var en korrekt utförd betalning. Det är allt vi har att säga om den här biten. Det är inte så att vi är bekymrade över att bli granskade, men…

Är det du eller MPA som borde kommentera?

–Jag har sagt det jag kan säga i de här frågorna. För oss är det här ett avslutat kapitel. Det var en korrekt utförd betalning.

Från Antipiratbyrån?

– Ja, i den delen han har bistått oss har vi ersatt honom. Det har vi inte stuckit under stol med.

Och det betalade ni ut som lön?

–Som sagt, det var en korrekt utförd betalning.

Var det en utlandstransaktion?

– Det är en korrekt utförd betalning. Alla inblandade är nöjda.

Ja, det förstår jag. Men han hade och har ingen f-skattsedel.

–Det var en hel del hot mot hans person. Och jag tänker inte medverka till den typen av personfokusering.

Men han nolltaxerar, gör jag något tankefel?

–Vi har redovisat vår betalning för våra revisorer.

I Svenska Antipiratbyrån ekonomisk förening?

– Ja, men som sagt, jag vill inte gå in på exakt hur det gick till.

Hur gör ni då, som ekonomisk förening behöver ni inte lämna in någon årsredovisning till Bolagsverket. Hur mycket omsatte ni 2005?

– (Lång tystnad) … Jag tror inte heller vi informerar om den biten. Allt som på något sätt… våra motståndare är väldigt intresserade av den typen av uppgifter. Det gör att vi är rätt obenägna att informera om något som vi inte behöver informera om.

– Jag förstår ert intresse att skildra Peter Bergströms privatekonomi, men ni måste verkligen ta en funderare över hans personliga säkerhet.

Vadå, har hoten fortsatt?

–Ja, alla vi som är inblandade i det här har blivit mordhotade.

Men du frontar – du är van?

–Ja, fast det är ingen del av jobbet jag uppskattar.

Men Bahnhof och Peter Bergström är väl historia? Eller har ni fortsatt att använda honom som informatör? Kan du säga att ni inte använder honom längre så minskar ju risken för hot mot honom.

– Vi kommenterar inte exakt hur vi jobbar. Vi samlar information. Och vi informerar i efterhand om vad resultatet av detta blir. Ibland blir det bra, ibland blir det dåligt. Ibland har vi tur.

Intervju med Peter Bergström, infiltratören på Bahnhof som fick jobb hos MPA i Bryssel

Är du samme Peter Bergström som var den som infiltrerade Bahnhof?

– Det stämmer, svarar Peter Bergström när jag ringer upp honom på MPA:s kontor i Bryssel.

Du bor och jobbar i Bryssel?

–Ja, sen 2006.

Vad har du för arbetsupppgifter på MPA?

–Jag jobbar med våra medlemsföretags rättigheter och utreder folk som stjäl.

Är det utredningar som berör svenskar?

–Det kan jag inte kommentera.

Hur fick du kontakt med Antipiratbyrån?

–Jag började prata med APB 2002.

Har du kontakt med Monique Wadsted också?

–Jag har pratat med henne någon gång.

Hur mycket fick du i ersättning för Bahnhofgrejen. Det pratas om summor på allt mellan 200.000 kronor och 800.000 kronor.

–Åhå. Det skulle man alltid ha kunnat hoppats.

Var det en utbetalning från Antipiratbyrån?

–Nej.

Från MPA?

–Inte från de heller.

Hur fick du ersättningen då?

–Inte på konto och inte i handen. Det stod inte Antipiratbyrån som avsändare. Vi gjorde ett avtal med ett betalningsskede betydligt senare.

Vem var det då som gjorde utbetalningen?

–Jag vill inte kommentera vem som betalade ut ersättningen för jobbet.

Hur länge har du jobbat som infiltratör?

–Vi hade bevis mot 64 sajter redan 2002. Men då var det för tidigt att väcka polisens intresse. Henrik Pontén försökte även med internationell polis. Till slut blev det ett tillslag mot Bahnhof. Men på Bahnhof var det bara tre servrar.

Du fick betalt för det du gjorde på Bahnhof medan en Bahnhofanställd blev utsparkad från företaget.

–Han blev syndabocken.

Var det fel att sparka honom?

–Ja, jag tycker det med tanke på vad företagsledningen visste och inte visste. Man pekade ut honom och sa att han utnyttjat Bahnhof, och så sopade man sig ganske ren. Men det var andra som var mer inblandade, personer som hade konton på de där servrarna.

Personer som har klarat sig?

– Precis. Ip-loggarna skulle kunna visa att det fanns fler.

Skulle du göra om Bahnhofgrejen?

–Det gör jag varje dag – försöker ta fast pirater.

I backspegeln då, skulle du vilja ha Bahnhofgrejen ogjord?

– Nej vi står alla våra kast. Jag får stå mitt och Nicke sitt.

–I en pressrelease som Bahnhof skickade ut efter razzian, om jag minns rätt, hade Nicke eller någon tagit bort flera rader i den chat eller mejlväxling som släpptes så det såg ut som jag var den som ensam agerade. Men det hjälpte inte Nicke i slutändan.

Pontén har vid flera tillfällen sagt att de har haft flera infiltratörer. Har du kontakt med andra infiltratörer i ditt jobb i dag?

–Det kan jag inte kommentera.

Berätta hur du ser på ditt jobb.

–Det är ett spännande och intressant jobb. Jag har sett båda sidor av den här verkligheten. Jag var väldigt naiv när jag var pirat. Jag trodde att alla gjorde det som en social grej, som en sport. Nu ser jag att det är andra motiv. Det finns ofta ett finansiellt intresse bakom. Det finns personer i dessa kretsar som vi kan binda till miljontals dollar per år. Det är personer i Skandinavien, Europa och USA. Och de utnyttjar andra individer.

Berör det Pirate Bay?

–Det vet jag inte. Men några intäkter måste det finnas där.

Vad hände direkt efter razzian på Bahnhof i mars 2005?

–Jag och min fru hade planerat att flytta sedan hösten 2004 (reds anm: Dvs, det var vid samma tidpunkt som hans arbetsgivare BikeDesign gick i konkurs). Och vi flyttade ett par veckor efter Bahnhofgrejen.

Du fick ta emot en hel del hot.

–Jag fick hot sedan dag 1. Både skriftliga och per telefon.

Hur tog du det?

–Det var inte jobbigt för mig, men stressigt för familjen. En del ringde till och med till min frus föräldrar.

Polisanmälde du hoten?

–Ja, till polisen i Stockholm, men jag har inte riktigt följt upp om de kommit fram till något.

Peter Bergström säger att han flyttade till en annan kontinent. Några säger att han gömde sig på okänd ort i Sverige, andra att han flydde till ett av våra grannländer. I folkbokföringsregistret stod han kvar skriven på samma gamla adress i Bandhagen.

Sedan den 5 januari i år är Peter och hans fru folkbokförda med adress okänd.

Du bor i Bryssel. Ska du skriva dig där också?

–Det är avsikten så småningom.

Du nolltaxerar för 2005.

–Jag har inte fått några pengar för 2005. Och jag har inte varit bosatt i Sverige utan på en helt annan kontinent.

Och nu bor du i Bryssel?

–Ganska orelevant. Här eller inte.

Konkursboet efter BikeDesign Sweden AB, som gick i konkurs 2005, har en fordran på dig på 100.000 kronor. Ska du betala konkursboet?

–Jag vet inte vad det har med saken att göra.

Men du har en skuld enligt utslag i Stockholms tingsrätt.

–Jag tycker inte jag har det. Jag hjälpte till i det bolaget. Det är en bekant till mig som hade det (reds anm: PB syftar på Christian Schweitz).

Men konkursboet har ett krav på dig, pengar som ska gå till staten och andra fordringsägare i konkursen.

–Jag fick reda på det via posten i somras när jag var på semester i Sverige. Jag ska ta tag i det med hjälp av advokat, säger Peter Bergström – trots att det finns en tredskodom i Stockholms tingsrätt från den 5 april 2006 som slår fast att Peter Bergström är skyldig konkursboet 96.466 kronor plus ränta, en dom som är så gammal nu att den inte kan bli omprövad.

Här hävdar Peter Bergström att han betalade BikeDesign 100.000 kronor före konkursen.

–Det finns dokument på det i bankutdrag och jag tog ett lån på den summan.

Var det 2004?

–Vet ej. Det var så upp och ner de här åren.