Pimco räknar med att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) på onsdag kommer att sänka styrräntan. Beck-Friis säger att Pimco i stort sett delar räntemarknadens förväntan som innebär runt 80 procents sannolikhet för en sänkning med 25 punkter och 20 procents sannolikhet för en sänkning med 50 punkter. 

Fed väntas också meddela att centralbanken upphör med att sälja statsobligationer.

Totalt spår Pimco att Fed kommer att sänka styrräntan med 50 punkter i år och att det nästa år finns goda chanser till att Fed håller räntan oförändrad, säger Beck-Friis. 

– Som vi ser det idag är det som en försäkring, vi ser ingen recession i USA framöver utan att den amerikanska tillväxten nästa år kommer vara något över trenden som vi bedömer ligger runt en BNP-tillväxt på 1,75 procent, säger Beck-Friis. 

Den europeiska centralbanken, ECB, väntas av Pimco och många på räntemarknaden, sänka räntan med 10 punkter i september. Pimco räknar också, enligt Beck-Friis, med att ECB meddelar köp av statsobligationer och företagsobligationer under sex till nio månader framåt till cirka 30 miljarder euro per månad, vilket skulle vara i linje med de högsta nivåerna under förra året. 

Beck-Friis säger att en viktig faktor bakom de väntade stimulanserna från ECB är att inflationsförväntningarna har sjunkit kraftigt sedan november förra året. Han tycker det är bra med extra stimulanser på kort sikt med tanke på att tillväxten bromsat in i Europa men ställer frågan hur effektivt det är på längre sikt med mycket expansiv penningpolitik och säger att ökad finanspolitisk stimulans bör diskuteras. 

Riksbanken räknar med att höja reporäntan, som ligger på minus 0,25 procent, vid slutet av året eller början av nästa år. Pimco tror däremot att Riksbanken kommer att behöva backa från detta och räknar med en oförändrad reporänta under resten av året och troligtvis även under hela 2020, säger Beck-Friis. 

– Inhemsk data pekar nedåt med inbromsande tillväxt. Det andra skälet är att centralbankerna globalt för en mer expansiv penningpolitik, säger Peder Beck-Friis om hur han tror att Riksbanken kommer att motivera ett avsteg från nuvarande plan om åtstramning. 

– Alla centralbanker för små öppna ekonomier, som Sverige, är otroligt beroende av vad de andra, stora centralbankerna gör. 

Orsaken till att Riksbanken behöver ta hänsyn till vad andra centralbanker gör är att om Riksbanken skulle föra en klart mer åtstramande penningpolitik skulle det via en starkare krona dämpa inflationstrycket i den svenska ekonomin, säger Beck-Friis. 

Pimco ser inte framför sig att utfallet av brexit kommer att påverka den svenska ekonomin markant utan Beck-Friis och hans kollegor bedömer sannolikheten för en så kallad hård brexit under okontrollerade former i slutet av oktober som relativt låg. Om brexit kommer ske på ett oplanerat sätt som leder till en recession i England kan det däremot påverka den svenska ekonomin något, säger han. 

– Det kan bli ett hårt oplanerat utträde den 31 oktober, men vi har en sannolikhet på runt 20 till 30 procent för det. Vårt basscenario är att det sker under kontrollerade former, till exempel att båda parter enas om utträde vid slutet av 2020.