”Pengar är makt och makt ska fördelas jämställt”

Taggar i artikeln

Publicerad: 5 mar 2020 kl 16.18

Regeringen har beslutat att tillsätta en kommission för jämställda livsinkomster.

Camilla Jonsson

Kommissionen har fått i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige.

– Sverige har historiskt gjort stora framsteg när det gäller den ekonomiska jämställdheten. Ändå vet vi att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män, tar ut en större del av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, är mer sjukskrivna och har lägre kapitalinkomster. Jämställdheten brister också i hur offentliga stödåtgärder fördelas. Det här leder till stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män. Pengar är makt och makt ska fördelas jämställt, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, i en skriftlig kommentar.

Kommissionen för jämställda livsinkomster får i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslagen ska bidra till det övergripande målet för jämställdhetspolitiken – att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Annons

Kommissionen ska främst lämna förslag på åtgärder som bidrar till att främja jämställda löner, jämställda livsinkomster, en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser. De förslag som lämnas av kommissionen ska inte påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för lönebildningen.

Utöver att lämna förslag ska kommissionen verka för en bred diskussion i samhället och sprida kunskap om hur ekonomisk jämställdhet och jämställda livsinkomster kan främjas.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2021. En delredovisning ska göras i januari 2021.

Annons

Bakgrund och behovet av en kommission

Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål två om ekonomisk jämställdhet säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Delmålet om ekonomisk jämställdhet är inte uppnått och det beror på en rad faktorer. Bland annat arbetar kvinnor i större utsträckning deltid än vad män gör, kvinnor har lägre lön och tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet. Kvinnor har dessutom högre frånvaro från arbetet på grund av föräldraledighet och ohälsa. De lägre arbetsinkomsterna leder till att kvinnors framtida pension blir lägre. Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige bidrar till skillnader i livsinkomst då yrkesområden som domineras av kvinnor ofta har lägre löner än mansdominerade yrken. Även kvinnors kapitalinkomster är i genomsnitt lägre än mäns.

De flesta av de förhållanden som påverkar jämställdheten vad gäller livsinkomster har tidigare varit föremål för utredning. Publicering av forskning sker löpande och sammantaget finns mycket kunskap. Det finns nu behov av att en utredning undersöker och lämnar förslag på insatser som å ena sidan är mer avgränsade, men som å andra sidan tar sikte på flera olika sektorer. Sammantaget behövs en palett med insatser som riktar in sig på flera olika områden och sektorer, och som tillsammans bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås och kvinnors ekonomiska makt stärks.

ommissionens medlemmar

Lise Bergh, ordförande
Jurist och ordförande för Rädda Barnen. Har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter, bland annat i rollen som generalsekreterare för den svenska sektionen av Amnesty International, som statssekreterare samt som utredare. Har även varit ställföreträdande jämställdhetsombudsman.

Mahmood Arai, ledamot
Professor i nationalekonomi. Forskar inom bland annat utrikes föddas etablering, löneskillnader mellan kvinnor och män samt arbetsförmedlares beslutsfattande och stereotyper kopplade till utseende.

Sture Nordh, ledamot
Tidigare ordförande för TCO och SKTF (numera Vision). Har stor vana av utredningar, var ordförande för den parlamentariska kommittén i utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst (public service-utredningen). Har även varit statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet.

Nina Åkestam Wikner, ledamot
Doktor i ekonomi och analytiker på Google Sverige inom reklameffektivitet. Disputerade med avhandlingen Understanding advertising stereotypes. Är även författare och har senast gett ut boken Feministfällan.

Camilla Jonsson