Panaxias konkursförvaltare Lars-Henrik Andersson, från Lindahl advokatbyrå, konstaterar efter bara några dagars utredningsarbete att det finns en ”betydande brist” på det konto där kundmedel som hämtats in och räknats upp innan konkursen borde ha satts in.

Lars-Henrik Andersson säger till TT att han har en ganska klar bild av vad som har hänt med pengarna som saknas:

– Till största delen har de gått in i den övriga verksamheten som gått med underskott, säger han.

Enligt konkursförvaltaren har detta pågått under en längre tid. Olika bedömare talar om att hundratals miljoner, kanske så mycket som en halv miljard saknas.

Frågan som alla ställer sig efter konkursen i bolaget är givetvis hur detta har kunnat ske i ett noterat bolag som haft Riksbanken och några av de största nordiska bankerna som kunder.

En genomgång av Panaxias historiska räkenskaper visar på en mängd snåriga transaktioner där bolag och fordringar och skulder bollas mellan Panaxia-bolag och närstående som exempelvis grundaren Thomas Gravius och administrativa chefen/styrelseledamoten Carolina Damos bolag Laccord. Duon är sedan i våras brottsmisstänkt.

En initierad källa med god insyn i verksamheten berättar för Realtid.se att de många transaktionerna delvis har använts för att dölja de ekonomiska bristerna i verksamheten. Samtidigt har kontrollfunktionerna i verksamheten, styrelsen och i revisionen inte fungerat. Trots tidiga tecken på att något inte stod rätt till vidtogs inga åtgärder.

– Ingen ville ta i den här varbölden helt enkelt, säger Realtid.ses källa.

Redan i årsredovisningen för 2009 syns de första tecknen på problem. Då fanns det ett underskott på cirka 42 miljoner kronor i kontanthanteringsverksamheten. Detta är ett extern konto, ett klientmedelskonto. Pengar som alltså inte tillhör Panaxia.

Då förklarades detta underskott med att det saknades pengar efter förvärvet av verksamheten, som då hette Bankservice Sverige. Panaxia förvärvade bolaget av Sparbankerna 2008.

I en av Sparbankernas årsredovisningar för 2009 förklarar man dock detta på ett helt annat vis:

”I december 2009 erhöll de säljande sparbankerna ett brev från Panaxia där en korrigering av köpeskillingen krävdes. För banken innebär kravet 937 tkr. Varbergs Sparbank och samtliga övriga 41 säljande sparbanker har kraftigt bestridit kravet då förutsättningar för en korrigering av köpeskillingen ej anses föreligga”.

Anledningen att man skickade detta brev var på grund av att Panaxia hade problem att få 2009 års årsredovisning godkänd på grund av brister, enligt Realtid.ses källa. Bolaget uppger för revisorn att man har en tvist med säljarna. I brevet säger man att man vill sätta ned köpeskillingen då man påstod att det fanns brister i kontanthanteringen före köpet – att det saknades cirka 42 miljoner kronor.

– Det är ofattbart att den årsredovisningen skrevs under. Revisorn borde ha sett detta. Det är galenskap. Den människan ska titta först på hur man hanterar externa pengar, kundernas pengar. Dessa pengar ska bara transporteras från A till B och sedan från B till C. Det där är inga pengar som bolaget får röra.

Årsredovisningen godkändes. Därefter har bristen i kontanthanteringen fortsatt att växa. I slutet av juni 2012 visar bolaget upp en brist på 377 miljoner kronor.

Panaxia har inget banktillstånd och därmed ingen inlåningsgaranti, insättningsgaranti eller kundgaranti. Pengarna får alltså inte röras då bolaget inte får låna ut dessa, uppger Realtid.ses källa.

Däremot fungerar kontanthanteringen så att pengarna under en kortare tidsperiod befinner sig i Panaxias händer utan kontroll av utomstående. Redovisningen till kundernas bankkonton sker inte omgående. En misstanke är att någon eller några på företaget kunnat använda detta glapp i kedjan för att tillskansa sig pengar. Så länge inflödet av kontanter varit växande har hålet därmed kunnat döljas med hjälp av andra kunders medel.

Av den kvarstadsansökan som bolaget lämnade in mot Thomas Gravius under våren 2012 framgår att kontantpoolen använts på just detta sätt. Pengar har tagits ut för ett ändamål för att sedan åter föras in i systemet med en annan förklaring. Pengaflödena har kunnat följas till flera bolag av de närstående bolag som Panaxia köpt/sålt eller samarbetat nära med under de senaste åren.

Panaxias ordförande Anders Eklund uppger att ledningen och styrelsen i Panaxia hela tiden har haft bolagets kredithantering under uppsikt men att man främst tittat på helheten för hela Panaxia-koncernen.

– De här enheterna hänger väldigt nära ihop, säger han.

Men ska inte denna summa alltid sluta på noll. Detta är väl inte Panaxias pengar utan kundernas?

– Jag känner inte igen de här siffrorna faktiskt.

Men har ni inte diskuterat dessa siffror under åren?

– Diskussioner har det varit, om total finansiering. Det är kassaflödet som är intressant.

Så ni har inte diskuterat kontanthanteringen?

– Vi har diskuterat helheten, hela resultatet.

Detta är ju ett externt konto som inte ska ingå i kassaflödet på det viset.

– Men jag känner inte igen de där siffrorna.

Anders Eklund hänvisar till Panaxias finanschef Göran Lundmark som också funnits med i bolaget under hela denna period. Realtid.se har förgäves försökt att nå Göran Lundmark för en kommentar.