Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning. Det framgår av ett pressmeddelande.

Det primära saldot blev 45,2 miljarder kronor högre än prognosticerat. Skatteinkomsterna blev cirka 12 miljarder kronor högre än beräknat. Någon sammanställning om vilka skatteslag det rör sig om har ännu inte kunnat göras. Riksgälden hade räknat med att utbetalningarna för omställningsstödet till företag skulle uppgå till 13 miljarder kronor i augusti. Utfallet blev betydligt lägre, knappt 1 miljard kronor. Utbetalningar till korttidspermitteringar var 5 miljarder kronor lägre än beräknat och utbetalningar av kommunbidrag 5 miljarder kronor lägre än beräknat. De extra bidragen till kommunerna betalades dock ut redan i juli, vilket innebär att det är en omfördelning mellan månader.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.

Nettolånebehovet och främst det primära saldot har utvecklats på ett väsentligt bättre sätt än vad Riksgälden räknade med så sent som i maj. Förklaringen är att den ekonomiska utvecklingen har varit bättre än väntat, vilket gör att skatteinkomsterna blivit högre och att vissa av de stödåtgärder som infördes under våren inte har utnyttjats i väntad omfattning. 

För tolvmånadersperioden till och med augusti 2020 visade statens betalningar ett underskott på 131,0 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 181 miljarder kronor i slutet av augusti.