Finans Nyhet

Östlings kommission för skattenytta redan en succé 

Bettina Kashefi, Kommissionen för skattenytta, Leif ÖstlingBettina Kashefi, Kommissionen för skattenytta, Leif Östling
"Vi är ingen skattesänkarkommission. Vi kommer att fokusera på frågan hur vi mest effektivt kan nyttja våra resurser", säger Bettina Kashefi. Foto: TT
Publicerad
Uppdaterad

”Gensvaret har varit enormt. Näringslivspersoner kontaktar oss och vill vara med och finansiera”, säger Bettina Kashefi som leder Leif Östlings ”Kommissionen för skattenytta”. 

Annelie Östlund

–Vad fan får jag för pengarna? 

När tidigare Scania-vd:n Leif Östlings tunga slant inför Uppdrag Gransknings reporter 2017, resulterade det i braskande rubriker.  

Efter hand har flera ”åsiktsmaskiner” påpekat att frågan inte är så dum ändå. Tvärtom kanske den rent av är relevant. Och nu har en hel kommission bildats för att ta reda på svaret till frågan: vad får vi för skattepengarna? 

Annons

Startskottet gick i lördags med en debattartikel signerad av Leif Östling och publicerad i DN. 

– Det finns ingen som helst korrelation mellan de pengar du lägger in och vilken kvalitet du får ut. Och då talar jag om vård, skola och omsorg. Vi har kört korrelationer mellan totalkostnad och kvalitet och inte funnit positiva samband. Och det kommer vi att gräva ytterligare i, säger Bettina Kashefi, tidigare statssekreterare och chefekonom på Sveriges Kommuner och regioner samt Svenskt Näringsliv, som kommer att leda kommissionen.  

Enligt Kashefi ska Kommissionen för skattenytta inte sammanblandas med föreningar som Skattebetalarna, vilka bland annat verkar för låga skatter.   

Annons

– Vi är ingen skattesänkarkommission. Vi kommer att fokusera på frågan hur vi mest effektivt kan nyttja våra resurser, säger hon och fortsätter:  

– En väl fungerande offentlig sektor är jätteviktig för näringslivet. Och näringslivets konkurrenskraft är jätteviktig för att få finansiering till den offentliga sektorn. Det finns ett stort ömsesidigt beroende. Vår demografiska situation innebär att den yrkesverksamma delen av befolkningen ökar mycket långsammare än den äldre delen av befolkningen. Så det gäller att använda skattepengarna rätt. 

Kommissionen för skattenytta kommer att gå igenom offentliga verksamheter i kommuner, regioner men också verksamheter inom statsförvaltningen. Fokus kommer att ligga på bland annat på vård, skola och omsorg.  

Annons

Hur mäter man kvalitet inom vård, skola och omsorg? 
– Det är olika. Äldreomsorgen är jättesvår. Där får man förlita sig på kundnöjdhet bland de äldre och deras anhöriga. Skolan är lättare. Där ser man bland annat på behörighet bland lärare och andel elever som går ut med fullständiga betyg. I hälso- och sjukvården finns parametrar som dödlighet vid olika typer av ingrepp och överlevnadssannolikhet vid exempelvis canceroperationer.  

Systemet med friskolor har på sina håll kritiserats hårt. Är det något ni kommer att titta specifikt på? 
– Nej, men ser vi att friskolor genererar mer eller mindre skattenytta än andra skolor kommer vi att lyfta fram det. Vi kommer att vara förutsättningslösa i våra granskningar av effektiviteten i offentlig sektor.  

En annan fråga som Kommissionen för skattenytta kommer att göra en djupdykning i är bedrägerier och missbruk av offentliga ersättningar.  

– Vi har en stor mängd felaktiga utbetalningar från våra trygghetsförsäkringar – sjukpenningförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, tillfällig vård av barn och assistansersättningen. Det kommer vi att granska särskilt. 

Varför behövs ni? Ska inte stat och kommun sköta effektivitetsgranskningar? 
– Det kommunala självstyret har lett till att staten inte byggt en struktur som ser till att effektiviteten i kommuner och regioner – som står för största delen av utgifterna – granskas. Riksrevisionen granskar statens verksamhet, men det finns inget offentligt finansierat organ som tar ett helhetsgrepp där även kommunsektorn inkluderas.  

Kommissionen finansieras inledningsvis av Leif Östling själv, men det har redan visat sig att fler är villiga att bidra.  

– Gensvaret har varit enormt. 24 timmar efter debattartikeln hade vi 6 000 följare på Twitter. Vi har fått mängder med mejl från människor – däribland näringslivspersoner – som vill hjälpa till. Det är små potter med pengar och stora potter.  
 

Annons