Det är handelskriget mellan USA-Kina, eskalerande protester i Hongkong, den inrikespolitiska oron i Iran och Bolivia och osäkerheten kring brexit som fortsätter. Hur påverkar all denna oro de finansiella marknaderna och konjunkturen? Christina Nyman, Klas Eklund, Mats Kinnwall och Annika Winsth delar med sig av sina analyser och farhågor.

Proaktiva centralbanker mildrar nedgången, men har inte tillräckligt med ammunition för att kunna förhindra en global konjunkturnedgång.

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken:

1. Vad betyder den geopolitiska oron för de finansiella marknaderna och för världskonjunkturen?
– Handelkriget mellan USA och Kina, brexit och andra geopolitiska oroshärdar såsom konflikten mellan USA och Iran tynger tillväxten. Oroshärderna skapar osäkerhet, vilket bidrar till att företag avvakter att investera  och hushållen håller hårdare i plånboken. Handelskriget mellan USA och Kina har även direkta effekt på världshandeln och industriproduktionen. Sammantaget bedömer vi att den geopolitiska oron tydligt dämpar den globala tillväxten och är en viktigt förklaring till att konjunkturen nu försvagas. Proaktiva centralbanker mildrar nedgången, men har inte tillräckligt med ammunition för att kunna förhindra en global konjunkturnedgång.  Mer expansiv penningpolitik har även dämpat oron på finansmarknaden och har bidragit till en relativt stark börsutveckling i år trots att konjunkturen försvagas och den geopolitiska oron är hög.

2. Vilken av oroshärdarna har störst negativ inverkan på världskonjunktur och börser och vilken kan få det framöver? 
– Handelkriget mellan de två största ekonomierna i världen – Kina och USA – har helt klart haft störst negativ effekt på världsekonomin det senaste året. Även om vi blickar framåt är sannolikt en fortsatt eskalering av handelskriget mellan Kina och USA samt om USA inför biltullar mot Europa en av de största riskerna för världskonjunkturen och följdaktligen även för börsen.

3. Vilken av oroshärdarna kan få störst negativ effekt för svensk ekonomi? 
– Sverige skulle drabbas hårt om USA inför biltullar mot Europa. Exporten av motorfordon och fordonskomponenter står för en femtedel av Sveriges varuexport till USA. Högre tullar på fordon skulle därmed kunna påverka Sverige påtagligt. Våra beräkningar tyder på att svensk BNP kan bli 0,6 procent lägre om handelskriget eskalerar och USA inför biltullar mot Europa.

– Risken för en avtalslös brexit har minskat, men om det trots allt skulle bli en avtalslös brexit skulle det få betydanden negativa effekter för Sverige, även om Storbritannien drabbas hårdast.

Här finns risk för stora disruptioner av värdekedjor.

Annons

Klas Eklund, senior economist, Mannheimer Swartling:

1. Vad betyder den geopolitiska oron för de finansiella marknaderna och för världskonjunkturen?
– Allmänt sett innebär politisk oro att investeringsviljan minskar, vilket i sin tur påverkar tillväxt och ofta även sysselsättning negativt. Det slår olika hårt mot olika regioner. I det här fallet är det USA och Kina som påverkas mest, eftersom de är de länder som är djupast indragna i handelskriget.

– Finansmarknaderna brukar också reagera negativt. Geopolitisk risk påverkar värderingen av värdepapper, av investeringsprojekt och valutor. För en del skuldsatta emerging markets stiger räntor och faller valutor, som en effekt av denna riskpremie. Men i de flesta mer utvecklade länder råder för närvarande lite upp- och nedvända världen på grund av den expansiva penningpolitiken. Om till exempel USA och Europa skulle drabbas hårdare kommer en eventuell reaktion på obligationsmarknaderna sannolikt att motverkas av den lätta penningpolitiken – ja, att centralbankerna kanske gör sin politik ännu mer expansiv. Fed är ju tydliga med att de följer utvecklingen av handelskriget noga och är redo att ingripa om konflikten skulle ge värre realekonomiska konsekvenser. Så i den meningen är möjligen de finansiella riskerna något mindre än de brukat vara.

2. Vilken av oroshärdarna har störst negativ inverkan på världskonjunktur och börser och vilken kan få det framöver? 
– Nästan hopplöst att ge ett entydigt svar. Det beror på tidshorisonten och hur den ekonomiska politiken svarar. Ta till exempel Hongkong. Skulle konflikten biläggas någorlunda ordnat, behöver inte de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt stora. Men skulle våldsamheterna eskalera skadas Hongkongs ställning svårt, med följdeffekter för de finansiella marknaderna i regionen men också i viss mån globalt.

– Vad gäller handelskriget mellan USA och Kina har det hittills inte haft så stora effekter, mer än att det minskat handeln mellan de båda inblandade. Nu talas om något sorts vapenstillestånd, vilket gjort börserna glada. Så kan det kanske bli, men mycket allvarligare tror jag är den långsiktiga utvecklingen av den tekniska kapplöpningen och rivaliteten om vem som ska sätta standarden för 5G och nästa generations AI. Den konflikten biläggs inte av något sorts tull-stillestånd. Tvärtom ser vi tydliga tecken på att den intensifieras. Här finns risk för stora disruptioner av värdekedjor, när USA pressar företag inom vad man anser vara ”sin sfär” att dra ner eller till och med avveckla sina engagemang i Kina. Här är effekterna på världsekonomin potentiellt väldigt stora, men så gott som omöjliga att kvantifiera.

3. Vilken av oroshärdarna kan få störst negativ effekt för svensk ekonomi? 
– Det är klart att en hård brexit skulle skada många svenska företag, eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner och stora avtal måste förhandlas om under brådska och osäkerhet. Men även här tror jag att den tekniska rivaliteten mellan USA och Kina är den långsiktigt viktigaste faktorn. USA sätter, som sagt, press på företagen att välja sida – det vill säga, välja amerikanskt. Man hotar med minskad tillgång till amerikanska konsumenter och amerikansk finansmarknad om företagen väljer goda relationer med Kina. Men de flesta europeiska företag vill nog ha öppna och goda förbindelser med båda stormakterna. Ännu är detta inget stort problem. Men jag tror att det växer under kommande år. Det är därför viktigt att Sverige samarbetar inom EU för en gemensam europeisk linje, som innebär både att vi kan kritisera den kinesiska regimen för bland annat dess interventionistiska näringspolitik – men samtidigt håller handel och investeringar så öppna som möjligt.   

Detta har haft en mycket kraftig effekt på långa räntor inte minst i USA, vilket i sin tur varit raketbränsle till börserna.

Mats Kinnwall,  chefsekonom, Teknikföretagen

1. Vad betyder den geopolitiska oron för de finansiella marknaderna och för världskonjunkturen?
– Jag tror att en viktig insikt är att oron/osäkerheten har minst lika stora negativa effekter som exempelvis de protektionistiska åtgärderna i sig, på finansiella marknader och investeringsviljan: osäkerheten höjer riskpremierna, vilket får kapitalet att rusa in i säkra tillgångar som treasuries. Dessutom tenderar näringslivet att skjuta långsiktiga investeringsplaner på framtiden. Osäkerheten lägger en våt filt över konjunkturen vilket förstärker den globala, investeringsledda avmattningen som inleddes för cirka två år sedan. Avmattningen orsakades således inte av oron, men den senare har förstärkt förloppet det senaste året.

2. Vilken av oroshärdarna har störst negativ inverkan på världskonjunktur och börser och vilken kan få det framöver? 
– Det är tydligt att börserna och långräntorna kortsiktigt faller i tandem när det kommer negativa nyheter, till exempel kring handelskonflikten. Däremot är det inte självklart att den geopolitiska oron i slutänden har påverkat trenden på världens börser negativt de senaste åren. Skälet är att även centralbankerna (läs; Federal Reserve) reagerat på de geopolitiska riskerna och lagt om sin penningpolitiska strategi. Detta har haft en mycket kraftig effekt på långa räntor inte minst i USA, vilket i sin tur varit raketbränsle till börserna. Än så länge har leveranserna av eller förhoppningarna om ännu mer billiga pengar dominerat konjunktureffekterna och fått börserna att slå nya rekord. Det krävs förmodligen tydliga tecken på att stimulanserna inte hjälper eller tecken på stundande recession för att vända på den steken.

3. Vilken av oroshärdarna kan få störst negativ effekt för svensk ekonomi? 
– Jag har aldrig köpt in i brexit-oron som en avgörande faktor för världsekonomin, Storbritannien är för litet och de potentiella finansiella konsekvenserna för små för det. Däremot lär brexit slå hårt mot Storbritannien självt. Jag tror inte heller att Hongkong, Bolivia eller Gui Minhai har haft någon signifikant betydelse så här långt. Hongkong skulle kunna bli en faktor, till exempel om Kina engagerar sig aktivt vilket utlöser motreaktioner från omvärlden och i synnerhet USA.

– Det som är värst för världsekonomin drabbas också Sverige hårdast: Sino-USA. Ett ännu värre scenario vore förstås om Trump öppnar upp en andra handelspolitisk front mot Europa, till exempel fordonsindustrin. Det riskerar att slå hårt mot Sverige.

Handelskonflikten ser jag som en mindre risk, den går att hantera även om den kostar.

Annika Winsth, chefsekonom, Nordea.

1.Vad betyder den geopolitiska oron för de finansiella marknaderna och för världskonjunkturen?
– Riskaptiten har kommit tillbaka något den senaste tiden. Finansmarknadens aktörer har dragit slutsatsen att risken för att handelskonflikten mellan USA och Kina samt att brexit eskalerar till en större kris är något mindre. Min bedömning är att det är för tidigt att andas ut. Riskerna består och det vi ser i Hongkong i skrivande stund är mycket oroande. Det är svårt att ta höjd för geopolitiska risker, men det är klokt att ha tänkt igenom vilka åtgärder man ska vidta om något händer.

2.Vilken av oroshärdarna har störst negativ inverkan på världskonjunktur och börser och vilken kan få det framöver?
– Oroligheterna i Hongkong kan få mycket stora konsekvenser om de inte hanteras klokt. Oljan har ett flertal gånger kastat in världen i lågkonjunktur och kris. Det kan hända igen även om vi försöker minska vårt beroende. På lång sikt är jag bekymrad över demokratin. Trumps agerande och det som händer i Hongkong kan få mycket långtgående konsekvenser och kostnader. Handelskonflikten ser jag som en mindre risk, den går att hantera även om den kostar.

3. Vilken av oroshärdarna kan få störst negativ effekt för svensk ekonomi?
– Storbritannien är vårt närområde och hur brexit hanteras har stor betydelse för Sverige och svenska företag. Ett mer fullskaligt krig någonstans i världen lär dränera riskaptiten och det drabbar ofta en liten öppen ekonomi som den svenska hårt.