Foto: Maryna Yazbeck via Unsplash
Finans

Nytt rekord för statsobligationer i Europa

I spåren av covid 19-krisen tog europeiska stater in rekordbelopp via obligationsemissioner under första kvartalet i år. ECB:s löfte om att göra ”vad som än krävs” håller nere finansieringskostnaderna.

Uppdaterad 2021-04-07
Publicerad 2021-04-07

Enligt statistisk från holländska ING Bank emitterade ”stora europeiska offentliga låntagare” obligationer om 373 miljarder euro under första kvartalet, vilket var 20 procent mer jämfört med motsvarande period förra året. Det skriver Financial Times. 

– Skatteintäkterna har fallit samtidigt som kostnaderna för att stötta hushåll och företag har ökat rejält under covid 19-krisen. Så emissionsvolymerna var stora redan våren 2020. Den andra vågen, med fortsatta nedstängningar i Europa under början av den här året, har lett till stora emissionsvolymer även under första kvartalet 2021, säger Lauri Hälikkä, ränte- och valutastrateg på SEB till Realtid och fortsätter:

– Det är lite svårt att jämföra perioder med varandra. Vilket resultat man får beror lite grann på vad man inkluderar i beräkningarna – om man inkluderar primära emissioner, refinansieringar, staters obligationsemissioner och regioners och kommuners finansieringar, eller bara någon del av marknaden. Men man kan nog säga att vi nådde upp till rekordvolymer både under det här kvartalet och under inledningen av corona-krisen 2020.

Den oro som funnits om att ett kraftigt ökat utbud skulle leda till högre finansieringskostnader tycks ha varit obefogad.

– Marknaden har fortfarande ett stort förtroende för ECB och Eurozonen. Exempelvis ligger den tyska 10-åriga statsobligationen på minus 0,3 procent och den italienska 10-åriga på 0,7 procent, säger Lauri Hälikkä.

Samtidigt har Europeiska centralbanken, ECB, varit tydlig med att den kommer att göra ”det som krävs” för att bevara lugnet och likviditeten i marknaden.  

– ECB köper i princip upp lika mycket som staterna emitterar under det här året, och alla investerare på primärmarknaden vet att det finns en köpare på sekundärmarknaden – ECB.

Jämfört med Eurozonens stimulanser är samtidigt USA:s injektioner i ekonomin på en helt annan nivå. Nyligen godkändes ett gigantiskt stimulanspaket om 1 900 miljarder dollar.  

–  I USA emitterar staten mycket mer än Fed köper vilket bidrar till att pressa upp räntorna, säger Lauri Hälikkä.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, köper samtidigt statsobligationer och värdepapper för minst 120 miljarder dollar i månaden och planerar att fortsätta göra det till dess att den ekonomiska återhämtningen gör ”betydande ytterligare framsteg”.

Bidrar till ränteuppgången gör också förväntningar om att USA kan öppna upp ekonomin inom kort tack vare utrullningen av vaccin varvid efterfrågan kan komma tillbaka på allvar.

– Det existerar ett inflationstryck och det finns anledning att tro att Fed kommer att höja räntan mycket tidigare än ECB. Marknaden tror att Fed kan höja i slutet av nästa år eller början av 2023.

Fed har hållit sin referensränta nära noll sedan pandemin slog till. 

Platsannonser