Det är i  SEB:s nyhetsbrev under vinjetten Veckans tanke som Robert Bergqvist listar de tio ord som han tycker kvalar in som ekonomiska nyord.

1. Metkrokskänsla
En positiv känsla som infinner sig hos till exempel ekonomer när framåtblickande indikatorer – bland annat inköpschefsindex – ser ut att ha fått bottenkänning och börjat peka norrut. Vändningen är långtifrån bekräftad och oklar i sin uthållighet men räcker för att skapa eufori bland optimister och börsanalytiker.

2. Kurvskräck
När USA:s avkastningskurva blir inverterad – det vill säga lång ränta sjunker till en nivå som är lägre än den korta räntan – infinner sig skräcken att USA ska möta recessionen inom 6-12 månader. Det skrämmer börsen. Kurvan är en svårtolkad indikator, men om alla vill tro på den blir den självuppfyllande.

3. TINA-effekten
Nix! Tv-kocken Tina Nordström har knappast något med denna effekt att göra och den ligger långt från Greta-effekten. Tina står för There Is No Alternative och beskriver investerares jakt på avkastning och att bristen på placeringsalternativ gör att pengarna hamnar på börsen.

4. FOMO-effekten
När börserna bara går och går och visar få tecken att vända nedåt uppstår en obehaglig stress bland placerare och pessimister att sitta på åskådarläktaren med en på tok för stor kassa. På ren svenska: fruktan att missa tåget (Fear Of Missing Out). TINA och FOMO som par ger en väldigt stark börskraft.

5. Spionvändning
Minst 20 centralbanker med USA:s Fed i spetsen har vänt runt på en femöring och levererat mer stimulans 2019. Fed sticker ut: bara veckor efter decemberhöjningen 2018 öppnades dörren för en ny politik. Vändningen gick så fort att bara en riktigt skicklig spion fixar detta för att undgå upptäckt.

6. Duracell-expansion
USA:s ekonomi är inne på sitt elfte år av expansion – en rekordlång period. Ränte- och skattesänkningar har hjälpt till att återladda en i grunden stark ekonomi med ny riskaptit. När tar duracellkraften slut? Obs! Det finns även andra batterimärken med likvärdig prestanda.

7. Multipelinbromsning
Inbromsningen i världsekonomin 2018 och 2019 är framkallad av ett flertal samverkande cykliska (= övergående) och strukturella (= permanenta) drivkrafter. En del av dessa krafter kan lindras med expansiv penningpolitik – andra blir än mer problematiska med centralbankernas nya stimulanspolitik.

8. Zombieräntekurva
Efter Riksbankens höjning väntas nu reporäntan ligga och krama nollstrecket de närmaste tre (!) åren. Det gör att vi har en reporäntebana som är levande död; död för att den enligt Riksbanken inte ska röra sig ur fläcken – men levande eftersom det ändå kan komma en höjning innan slutet av 2022.

9. Eurofiering
Ett landskap med statsräntor vilka ligger låååååångt under japanska nivåer. Japanisering – låg tillväxt, svag produktivitet, låg inflation, låg ränta – har varit en mardröm för till exempe många ekonomisk-politiska beslutsfattare. Nu är det troligt att man i Tokyo istället räds en eurofiering av ekonomin och räntorna.

10. Tangoutveckling
USA:s och Kinas handelsförhandlingar har gått som en tangodans: Två steg fram, ett steg bakåt, ett åt sidan, två steg bakåt, tre steg framåt. Därtill har det blivit många trampade tår. Men i takt med att båda får praktisera tangodansen lär samspelet fungera bättre. Men räkna med nya bakslag – och nya onda tår.