I flera fall är svensk-finska Nordea en av flera banker i en betalningskedja. De flesta penningflödena ägde rum 2013–2017, enligt det finländska tv-bolaget Yle.

Nordea vet inte alltid vilka kunderna är, visar läckan. Det ska en bank veta.

I en misstankerapport från Deutsche Bank framgår att den tyska banken frågat Nordea vem som äger dess kund Somitekno, ett bolag i skatteparadiset Brittiska jungfruöarna som slussar miljardbelopp. Nordea svarar att ”kunden har vägrat att uppge den efterfrågade informationen”.

Yles granskning visar att Somitekno ägs av den kazakiske affärsmannen Igor Bidilo, som gjort mångmiljardaffärer med ryska statsägda oljebolag. Bidilo har hittills inte velat låta kommentera uppgifter i läckans rapporter.

Nordea svarar Yle att sekretess gäller för både kunder och misstankerapporter, och att man alltid samarbetar med myndigheter. Banken säger sig ha vidtagit flera åtgärder mot penningtvätt sedan 2015 och inte accepterar att den sker.

Det är inte första gången som Nordea påkoms med att inte stoppa misstänkt penningtvätt. 2013 varnades banken av Finansinspektionen  och 2015 fick Nordea betala den då högsta möjliga straffavgiften, 50 miljoner kronor.

I flera fall misstänks storbanker som amerikanska JP Morgan ha brutit mot lagen, rapporterar bland andra SVT.

Ett annat avslöjande rör den brittiska storbanken HSBC, som under 2013 och 2014 ska ha låtit sig användas av en känd bedragare i USA. Genom banken förde bedragaren över totalt 80 miljoner dollar från USA till Hongkong.

Transaktionerna pågick ända fram till att amerikanska myndigheter riktade anklagelser mot HSBC, enligt dokumenten, rapporterar BBC.

2016 kom Panamadokumenten. SVT:s Uppdrag granskning visade att Nordea hade 400 kunder i skatteparadis och hade lånat 3 miljarder kronor till en annan oligark från Kazakstan med nära band till landets envåldshärskare. En annan kund var en utpekad isländsk vapensmugglare.