Kronan stärktes mot både dollarn och euron kort innan tisdagens inflationssiffra från Statistiska centralbyrån. Men efter en kalldusch i form av KPIF på 1,9 procent – under analytikerestimat på 2 procent i snitt och Riksbankens prognos på 2,4 procent – faller kronan igen.

– Det blir mer och mer uppenbart att Riksbankens beslut att höja reporäntan i december var feltajmat. Man valde att inte höja i oktober med motiveringen att man vill avvakta mer positiva signaler om inflationstrycket. Trots mer negativa signaler mellan oktober och decembermötet valde Riksbanken sedan ändå att höja reporäntan i december. Sedan dess har inflationen fallit under inflationsmålet. Och den underliggande inflationen rensad för energipriser ligger kvar på låga 1,4 procent. Det här blir mycket besvärligt för Riksbanken i ett läge när konjunkturen viker och kronan redan är rekordsvag. Det säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar till Realtid.

I ett inlägg på Twitter skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist:
”Riksbanken behåller minusräntan på -0,25 procent resten av året. Stackars svenska kronan.”

Till månadsförändringen bidrog framförallt högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,3 procent), kläder (5,3 procent) och högre transportkostnader (1,3 procent) med 0,2 procentenheter vardera. Prisökningar på hälso- och sjukvård (1,7 procent), paketresor (7,1 procent), restaurangbesök och logi (1,0 procent) samt ökade räntekostnader på egnahem (2,2 procent) bidrog ytterligare uppåt med 0,1 procentenhet vardera.

Uppgångarna motverkades av lägre elkostnader (-2,5 procent) som påverkade KPI nedåt med 0,1 procentenheter i februari.

KPIF-inflationen exklusive energi var 1,4 procent i februari, jämfört med 1,4 procent i januari. Enligt Infront Datas enkät väntades 1,5 procent, Riksbankens prognosbana pekade mot 1,7.