– Indikatorn ska främst användas för att mäta och illustrera risker och sårbarheter som kan byggas upp i det svenska finansiella systemet, och kan därmed fylla ett syfte i Riksbankens övervakning och analys. Enligt författarna visar systemriskindikatorn att det under en lång tid byggts upp obalanser som innebär att det svenska finansiella systemet idag kan vara sårbart. Det skriver Dominika Krygier och Peter van Santen, båda verksamma vid avdelningen för finansiell stabilitet.

– För att en ekonomi ska kunna fungera väl och växa på ett hållbart sätt behövs stabilitet i det finansiella systemet. Med stabilitet menar man vanligtvis att det finansiella systemet fungerar som det ska och dessutom har motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner. Problemet är att banker och finansiella marknader är sårbara och detta gör att det finansiella systemet som helhet blir sårbart och känsligt för störningar. Dessutom är de olika delarna av systemet nära sammankopplade med varandra, vilket innebär att problem i en del av systemet lätt kan sprida sig till andra delar. Kombinationen av sårbarhet och sammankopplingar gör att det finansiella systemet i hög grad är förknippat med så kallade systemrisker.

Den systemriskindikator som skribenterna beskriver är en sammanvägning av fem separata indikatorer för olika delmarknader som speglar utvecklingen i banksektorn, hushållssektorn, icke-finansiella företagssektorn, på fastighetsmarknaden och i en grupp av variabler som kallas externa faktorer. Just genom att systemriskindikatorn kombinerar en stor mängd information från olika delar av det finansiella systemet kan den ge en bild av sårbarheter och risker i det finansiella systemet över tid. Indikatorn är konstruerad på så sätt att ett högre värde innebär högre risker och sårbarheter.

– Den nya systemriskindikatorn är inte ett perfekt mått på risker och sårbarheter och den har inte heller utformats för att kunna förutspå kriser eller för att fånga stressen i det finansiella systemet i nutid. Den ska främst användas för att mäta och illustrera risker och sårbarheter som kan byggas upp i det svenska finansiella systemet och fyller därmed ett syfte i Riksbankens övervakning och analys. Ekonomiska och finansiella kriser utlöses ofta av störningar som är svåra att förutspå, men risker och sårbarheter kan också byggas upp under en lång tid. Om någon typ av störning inträffar kan konsekvenserna bli djupare och mer långvariga om risker och sårbarheter är förhöjda.