Finans Nyhet

”Nu har vi satt ner foten”

Anders Dölling, senior bankrådgivare Finansinspektionen. Foto: FI.Anders Dölling, senior bankrådgivare Finansinspektionen. Foto: FI.
Anders Dölling, senior bankrådgivare på Finansinspektionen. Foto: FI
Publicerad
Uppdaterad

Anders Dölling, senior bankrådgivare på Finansinspektionen, berättar varför svenska kreditgivare inte har tillgång till en fullständig kreditupplysning. 

Olof Ehrs

I februari i år publicerade den svenska tillsynsmyndigheten Finansinspektionen ”Konsumentskyddsrapporten 2020.” 

Rapporten höjer ett varningens finger kring rådande kreditsituation i Sverige. Inom ämnet lyfter Finansinspektionen behovet av en utredning kring hur kreditgivare ska få en helhetsbild av konsumentens befintliga lån.

– Utgångspunkten är att alla kreditgivare ska göra en ordentlig kreditprövning och ta in uppgifter om kundernas inkomster, skulder och utgifter. De bör avråda från lån som inte bedöms som lämpliga, säger Anders Dölling, senior bankrådgivare Finansinspektionen. 

Annons

I dag har ingen aktör en helhetsbild över kundens fullständiga lånesituation, enligt Anders Dölling.   

– I dagsläget finns det ett antal register och en del kreditupplysningsföretag inhämtar bara upplysningar från de företag de har avtal med. Andra saknar helt uppgifter om konsumentens lån hos andra kreditgivare. Det är affärsmässiga skäl som ligger till grund för företagens samarbeten och ingenting vi kan reglera. Risken är att konsumenter drar på sig lån de inte kan betala av. 

Finansinspektionens omvärldsbevakning har exempelvis fångat upp diskussioner på internet där tips ges om vilka kreditgivare som har tillgång till vilka register. Förenklat innebär detta att du som konsument kan få lån från en långivare som inte är medveten om att du har skulder hos en annan aktör även om du inte har ekonomiska förutsättningar att få lånet. 

Annons

– Vi föreslår i rapporten att regeringen borde tillsätta en utredning som försöker hitta den bästa lösningen så att alla långivare får tillgång till en fullständig bild över kundernas lån. 

I grannlandet Norge finns exempelvis tre licensierade företag som alla kreditgivare och kreditupplysningsföretag måste rapportera till. I Europa finns det exempel på olika typer av organisationer som hanterar kreditupplysningarna på nationell nivå. 

Responsen på Finansinspektionens förslag har varit positiv.

Annons

– Vi har fått stöd för vårt förslag om att regeringen borde tillsätta en utredning i ämnet från flera betydande aktörer som Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Kronofogden och Konsumentverket. 

– Vi har nu satt ner foten i frågan. Det är nu upp till regeringen att ta vårt förslag vidare och tillsätta en utredning, vilket vi hoppas på.

Annons