Igår onsdags meddelade Norwegian att bolaget inleder en rekonstruktionsprocess avseende dotterbolagen Norwegian Air International och Arctic Aviation Assets. Under processen kommer Norwegian, som anknuten part, att erhålla skydd.

Beslutet kom efter norska statens besked om att Norwegian inte kommer att få mer direktstöd. 

Flygbolaget har tidigare fått 3 miljarder i statligt garanterade lån, villkorat av en stor skuldrekonstruktion som genomfördes i maj.  Men fortfarande återstår ett skuldberg som norska staten inte har någon lust att ta ansvar för.  

– Det finns 48 miljarder i skulder i det här företaget. Min utgångspunkt är att detta först och främst är något de måste ta ansvar för, de som är ansvariga för skulden och har garanterat den, och att vi inte nu ska skicka skattebetalarnas pengar direkt i händerna på riskkapitalföretag och andra, förklarade Norges statsminister Erna Solberg nyligen.

Nu har visserligen det norska stortinget gett regeringen i uppdrag att komma med förslag om ett stödpaket till den norska flygbranschen vilket, förutom Norwegian, även skulle inkludera SAS och Widerøe.

– Vi vet ingenting om det stödpaket som planeras. Men regeringen har varit tydlig med att den inte vill stötta enskilda bolag utan branschen, säger flyganalytikern Hans Jørgen Elnæs med nära 35 års erfarenhet från en rad tjänster i branschen.

Men för att Norwegian ska ha en möjlighet att överleva och få tillgång till stödet måste skulderna reduceras. Därmed står bland annat dotterbolaget Arctic Aviation Assets, som äger alla Norwegians egna flygplan, i fokus. 

– Arctic Aviation Assets äger via dotterbolag fyrtiofyra Boeing 737-800 och elva Boeing 787 Dreamliner – samtliga långdistansflygplan. Nu måste bolaget förhandla med aktörer som är involverade i att finansiera flygplanen, exempelvis amerikanska Export-Import Banken, säger Hans Jørgen Elnæs.

Dessutom måste Norwegian förhandla med leasingbolagen som äger övriga plan som Norwegian flyger med. 

– Norwegian leasar idag över tjugo Dreamliner-plan som vart och ett står för en skuld om 750 miljoner norska kronor. Så ponera att världens största leasingbolag Aercap tar tillbaka sina elva Boeing 787 Dreamliner som leasats till Norwegian, reduceras skulden med drygt 8 miljarder norska kronor. Bara det skulle minska skulden till 40 miljarder. 

Då förlorar Norwegian också kapacitet?
– Ledningen har tydligt sagt att verksamheten ska skalas ned betydligt. Norwegian kommer att bli ett mycket mindre bolag som framför allt kommer att operera i Norge och Norden och till och från övriga Europa, säger Hans Jørgen Elnæs och fortsätter:  

– Leasingbolagen representerar 24 miljarder kronor av Norwegians totala skuld. Och de flyg som Norwegian äger genom Arctic Aviation Assets står för en skuld på 22 miljarder. Så det är dessa skulder som ska förhandlas ned. I bästa fall tror jag bolagets skuld kan komma under 20 miljarder norska kronor.

Om det norska flygbolaget lyckas i förhandlingarna och dessutom får tillgång till regeringens stödpaket, har man också möjlighet att blidka marknaden, spår Hans Jørgen Elnæs. 

– Då tror jag de kan gå ut på marknaden och ta in pengar via exempelvis en emission i februari eller mars. För mer pengar måste de ha.

Möjligheterna till det senare – en emission – skulle öka väsentligt om ett vaccin mot covid-19 godkänns inom kort. 

– Då tror jag att det kan finnas en bra uppsida i flygbolagen.

Tror du att Norwegian kommer att överleva?

– Ja, det tror jag. Men en förutsättning är som sagt att de klarar av att förhandla med kreditgivarna.

Hans Jørgen Elnæs tror även på ett liv för SAS efter corona-epidemin.

– SAS har ju nyligen blivit rekapitaliserat. Men det är klart, om covid-19 fortsätter en längre tid kommer bolaget att behöva ännu mer pengar. Ett problem för SAS är också att långdistansflygen, som är en viktig del av affären, är det som kommer tillbaka sist. 

Som lök på laxen kommer konkurrensen i Norge att öka. Nyligen meddelade det ungerska lågprisbolaget Wizzair att man utökar sin norska satsning med en ny bas i Trondheim och ett antal nya linjer.

Det är dåliga nyheter för såväl SAS som Norwegian som båda har Norge som viktigaste marknad. SAS – som innan krisen var något större än Norwegian på norskt inrikesflyg – får runt en tredjedel av sina intäkter från grannlandet i väster.

Flera bedömare tror att det dessutom skulle bli ännu tuffare för SAS i Norge om Norwegian gick under. Tesen är att tomrummet efter det norska flygbolaget skulle dra till sig ytterligare lågprisbolag som skulle inleda att blodigt priskrig där SAS riskerar att bli förlorare. 

– SAS och Norwegian konkurrerar bäst med varandra utan att det kommer in några lågprisbolag. Men eftersom Norge är SAS:s viktigaste intäktsmarknad måste bolaget satsa mycket resurser på att säkra sin position i landet – oavsett vad som händer, säger Hans Jørgen Elnæs.