Helg-tävlingar

Tävlingarna är nu avgjorda och vinnarna underrättas via mejl. De rätta svaren är alternativ 1 (Omertà), X (Verve) och 1 (8 mile).

Mejla svaren till timo.kangas@realtid.se senast onsdagen den 27 maj klockan 13. Glöm inte din adress, och ange ”Gomorra”, ”Melody” eller ”Eminem” i ämnesraden.

Gomorra – den brutalt realtistiska skildringen av maffians värld – hade världspremiär i Cannes 2008. Regissören Matteo Garrones film möttes med jubelrop och vann juryns stora pris.

Nu släpps den på dvd och Realtid.se har fem ex att tävla om. Gomorra bygger på den bästsäljande boken av Roberto Saviano. Författaren lever på grund av sitt verk under ständiga dödshot från Camorran och har även tvingats fly från hemlandet Italien.

Maffian har en kodex gällande tystnad inför polis och myndigheter. Vad kallas den?

1. Omertà.

X. Sangre.

2. Silencio Nostra.

Realtid.se har även en tävling med Melody Gardots nya cd som pris. Fem ex av den hyllade amerikanska jazzsångerskans My one and only thrill står på spel om ni vet svaret på frågan nedan. Det finns en video att titta på.

Melody Gardot släpper sina skivor på en skivetikett som är känd för sina jazzutgåvor. Vilken?

1. Blue Note.

X. Verve.

2. Concord.

Den tredje tävlingen gäller Eminems nya cd. Färska albumet Relapse är den vite Detroitrapparens första nya studioalbum på fyra och ett halvt år.

Snubben har sålt över 430.000 skivor i Sverige och några till lär det bli av den här skivan som gjorts under mästerproducenten Dr. Dres överinseende. Tävla och du kan vinna ett av fem ex av plattan.

Vilken av dessa filmer var Eminem med i?

1. 8 mile.

X. 9 millimeter.

2. 10 rap battles och en begravning.

Helg-Kangas

Två personer har betytt mer för min musiksmak och mitt musikintresse än några andra.

Ja, dylikt är förstås svårt att kvantifiera. Men ändå.

Engelske radioprofilen John Peel fick mig att sitta uppe till sent framför en kn-n-nas-s-strig radio där mottagningen försvann in och ut ur fokus. Han spelade allt från The Smiths debutsingel via den senaste hiphopen till afrikanska vidunderligheter. Vardagar? Då lade jag mig aldrig innan midnatt.

Peelie kilade vidare i oktober 2004, 65 år ung. Det kändes som om en nära bekant dött.

Och i måndags gick Lennart Persson ur tiden efter en kort tids sjukdom. Han blev 58 år.

Lennart Persson var musikarkeologen som inte samlade damm. Lennart samlade outplånliga intryck och känsloförnimmelser.

Musiken levde i hans texter, ingen annan har använt det svenska språket så till synes lätthänt för att levandegöra musiken och dess upphovsmän.

Lennart Persson verkade ha samma sorts antenner som musikerna själva. Antenner som kan fånga in det där osynliga, ohörbara – det ogripbara – och göra det greppbart.

Jag kommer ihåg när jag upptäckte fanzinet Larm på 80-talet. Det lokala biblioteket hade den goda smaken att ta in tidningen och min upptäcktsfärd in i musikens rike tog snart nya vägar.

Lennart Persson missionerade om den musik han brann för. Soul, country, blues, reggae, garagerock, punk – det fanns så mycket att upptäcka bortom hitlistorna. Och som han skrev!

Han spred evangeliet via skivbutiken Musik & Konst i Malmö, där han var delägare i över trettio år. Men Lennart Persson var även ledamot av Kulturrådets fonogramsstödgrupp och hade under mer än 30 år ansvaret för Bibliotekstjänsts urval av populärmusik. Om du kollar in Nationalencyklopedien så medverkar han i varje del.

Lennarts mest publika roll var dock den som journalist. Han efterträdde Mats Olsson på Arbetet i början av 70-talet. Sedan dess har tidningar som Expressen, Kvällsposten, Sydsvenska Dagbladet och Dagens Nyheter lyfts av hans texter. För lyfte, det gjorde de alltid. Undantagslöst, häpnadsväckande nog.

Han startade fanzinen Larm och Feber, som bägge var mer ambitiösa än dåtidens få mer ”professionella” svenska konkurrenter. Larm stod också ut som en elstöt i proggens batikbak under en tid då allt skulle vara så fotriktigt som möjligt.

Jag har följt hans texter i tidningar som Pop, La Musik och nu senast Sonic och sajten Rootsy.nu. Missade inte SVT-satsningen Studio Pop, där han satt med i panelen.

Någon gång på 80-talet skickade jag efter en kassett med det bästa ur 60-talets garagerock. Låtar som då var obskyra och helt nya för undertecknad och många med mig.

Lennart Persson var tidigt ute med att missionera och sprida sina favoriter. Långt innan hela vågen eller trenden med Brian Jones-bowlcuts och Vox-gitarrer svepte över världens rock´n´roll-utövare. Inte för att Lennart var någon trendslav – han var faktiskt motsatsen.

Kassetten dök förvisso aldrig upp, men strunt samma. Jag lärde mig mycket av Lennarts texter. Om äldre musik, om samtida musik och om hur att använda språket. Det flöt så naturligt och lätt när Lennart spelade på tangenterna.

Även musiker verkade gilla hans texter. Jag vet att såna som Nisse Hellberg, Peter LeMarc, Ulf Lundell och The Nomads alla följde det han skrev och tog hans råd och tips till sig.

Ibland slog mig tanken att jag skulle kontakta Lennart. Ta en tur till Malmö och omnejd. Fråga om det möjligen, möjligen gick för sig att ha en lyssningssession, två musikälskare emellan.

Jag hann i alla fall träffa mannen några gånger, som hastigast. Första gången var på Lollipop-festivalen mitt ute i en skog utanför Stockholm. Jag minns hur imponerad jag blev att han visste vem jag var. Mannen föreföll ha koll på alla som skrev om musik i Sverige.

Träffade också hans barn och minns att vi stod och hängde en stund med någon Brainpool-medlem i backstagebaren. De verkade vara sköna människor, Perssons pack.

Men resan till Skåne och Lennart Perssons Kapell blev aldrig av. Veckor blev till månader blev till år.

Det hindrade nu inte Lennart Persson från att hälsa på mig ändå. Det dök ständigt upp en ny Sonic i butikshyllan eller på hallmattan. Bland det första jag slängde mig över var Lennarts sidor. Vilken bortglömd artist har han lyft fram den här gången? Vilka nya cd-återutgivningar är guld värda?

Texter från andra sidan mainstreamfloden, står det på hans blott ett halvår gamla hemsida. Några fler texter blir det kanske inte, men jag hoppas Lennart Persson får träffa sina favoriter där på den andra sidan.

Så. Ta inte människor för givna.

Gör den där resan nu, eller i morgon.

Din vän kan också få cancer, det kan också gå fort.

Var snabbare än din egen skugga. Men vila i det. Som Lennart Persson vilade i sin passion för musiken.

Tack, Lennart.