- Publicerad
Den totala svenska räntebärande värdepappersskulden uppgick vid utgången av november till 7 829 miljarder kronor, det är en minskning med 23 miljarder sedan oktober. Det visar färsk statistik från SCB.
Camilla Jonsson
Minskad upplåning i räntebärande värdepapper denominerade i euro och dollar
Minskningen har primärt orsakats av en minskad skuldstock i värdepapper denominerade i euro och dollar.
Den totala skuldstocken för räntebärande värdepapper denominerade i euro uppgick till 1 872 miljarder kronor i slutet av november. Detta är en minskning med 15 miljarder sedan föregående månad. Eurodenominerade värdepapper ökade dock med 26 miljarder kronor netto under november. Det innebär att den minskade totala skuldstocken orsakats av valutakurseffekten. Det skriver SCB i ett pressmeddelande.
För räntebärande värdepapper denominerade i dollar uppgick skuldstocken till 1 141 miljarder kronor i slutet av november, en minskning med 26 miljarder. Dollardenominerade värdepapper visade en minskning med 18 miljarder kronor netto under november, där resterande 8 miljarder orsakats av att kronan har stärkts mot dollarn.
Inom obligationer uppgick den svenska räntebärande värdepappersskulden till 6 691 miljarder kronor i slutet av november. Detta är en ökning med 16 miljarder sedan oktober. Ökningen har primärt orsakats av obligationer denominerade i SEK, där upplåningen ökat med 38 miljarder kronor.
För obligationer denominerade i euro har den totala belåningen minskat med 31 miljarder kronor. Eurodenominerade obligationer ökade dock med 6 miljarder netto under november, där mellanskillnaden beror på valutakurseffekten.
Inom dollardenominerade obligationer ökade skuldstocken med 16 miljarder kronor. Nettotransaktioner för långfristiga värdepapper denominerade i dollar uppgick till 22 miljarder kronor. Även här beror mellanskillnaden på valutakurseffekten.
Fotnot: En denominering är en klassificering på värdet för en finansiell tillgång, exempelvis sedlar, mynt och obligationer, men kan också innefatta andra tillgångar. Enheten för nomineringen är oftast en valuta (SEK, USD, etc). Välkända denomineringar inom världshandeln är olja och guld, som är denominerade i dollar. Ett relaterat ord är valör, det vill säga det värde som står på en sedel eller ett mynt.
