När värdet av varumärken, patent och andra upphovsrättigheter ökar för ett företags framgång och utveckling så ökar även intrång. Mer än var fjärde svenskt företag, eller 27 procent, uppger nämligen att de blivit utsatt för immaterialrättsintrång de senaste fem åren, detta enligt undersökningen IP-Kompassen 2021 som Brand Eye Research genomfört på uppdrag av Vinge bland 300 företag inom tillverkningsindustri och servicenäring med en årlig omsättning på minst 50 miljoner.

– Skyddet för immateriella rättigheter har ökat i betydelse under en längre period i och med att företagen blir alltmer kunskapsbaserade och alltmer sofistikerade att positionera sig på marknaden genom att bygga sina brands. Kunnande och renommé (brand equity) etc. kan skyddas genom att företagen skapar en immaterialrättsstrategi. Under senare tid, säg senaste 2-3 åren, ser vi en ökad efterfrågan av rådgivning kring att bedöma kvalitet och värde av immateriella rättigheter i samband med transaktioner och licensiering, säger advokat Håkan Borgenhäll, delägare och verksam i Vinges IP-grupp, i en skriftlig kommentar till Realtid.

Vidare indikerar undersökningen att få företag agerar mot intrång. Trots att många anger att de drabbats av intrång så uppger endast 43 procent av de drabbade företagen att de agerat juridiskt.

Endast 43 procent vidtar juridiska åtgärder, hur förklarar du att siffran är så låg?
– Ett sätt att tolka detta är att pandemin har begränsat aktiviteterna kring att bevaka sina immateriella rättigheter. Statistik över påbörjade rättegångar kring immateriella rättigheter talar för det, det vill säga antalet nyinkomna stämningsansökningar ser ut att ha minskat. 

Enligt Håkan Borgenhäll är ytterligare en möjlig förklaring att frågorna kan lösas utan juridiskt agerande, vilket i så fall får ses som en framgång för immaterialrättssystemets funktion.

På vilket sätt utgör detta en framgång för immaterialrättssystemets funktion?
– Den låga siffran kan också tolkas som att konflikter kring immateriella rättigheter har kunnat lösas utan att juridiska åtgärder har varit nödvändiga. Det kan i sin tur betyda att respekten för immateriella rättigheter är stor och när det står klart att någon har gjort intrång har intrångsgöraren insett sitt misstag och förstått att alvarliga sanktioner kan följa och därmed på frivillig väg upphört med intrånget.  

Samtidigt uppger 25 procent av de drabbade företagen att de lidit ekonomisk skada på grund av intrången.

På vilket sätt har dessa lidit ekonomisk skada och hur stor uppskattas skadan vara?
– Det är komplext att utreda skador på immateriella rättigheter. Skadeberäkningen utgår ofta från förlorad försäljning där omfattningen av intrånget brukar vara en indikator på inträffade skador i form av försäljningsminskning. Intrånget kan också innebära en marknadsskada i form av prispåverkan, det vill säga billiga kopior gör det svårt för originaltillverkaren att behålla sina marknadsandelar och prispåverkan kan få effekt under lång tid efter att intrånget upphört. I vissa fall kan anseendet skadas och det kan kräva omfattande marknadsinvesteringar för att återställa detta, säger Håkan Borgenhäll. 

Skiljer sig olika branscher eller typer av företag åt?
– En bransch som kan lida stor skada är läkemedelsföretag som på grund av introduktionen av billig generika på marknaden tvingas sänka sina priser påtagligt och kan därmed inte behålla de marginaler som krävs för att återinvestera vinsterna i forskningen att ta fram nya läkemedel. Företag med premiumvarumärken är också mycket känsliga för skador. 

Vanligast är intrång i varumärke och design med hela 45 procent av tillfrågade företag som uppger att de haft ett intrång. Design kommer på andra plats med 41 procent, följt av patentintrång med 33 procent. Upphovsrättsintrång kommer för sin del på fjärde plats med 19 procent.

Intrång sker vidare oftast på hemmarknaden eller i närområdet, med 47 procent av tillfrågade företag som uppger att intrånget skett i Sverige, medan 23 procent av intrången skett i övriga Norden. Kina och Asien står samtidigt för 22 procent av incidenterna.

Kina, Asien och Ryssland pekas ofta ut som ursprungsländer för intrång men ni kommer fram till att en stor del av intrången sker på hemmamarknaden. Vilka genomför intrång och varför genomförs intrång främst på hemmamarknaden?
– En förklaring av detta är att Vinges undersökning skett bland svenska företag där många är inriktade på sin hemmamarknad. Vi vet från de klienter som är multinationella att intrången sker i minst lika stor omfattning på andra marknader som kan vara långt mer betydelsefulla än den svenska. Det nätverk av advokatbyråer som Vinge arbetar med jobbar därför i många fall i internationella team, säger Håkan Borgenhäll.

Han fortsätter:

– Svaret på vilka som gör intrång är mångfacetterat. Det finns en spännvidd från rena kopiatörer av mindre omfattning till stora kommersiella tvister där företagen gör olika seriösa bedömningar av hur långt det immateriella skyddet sträcker sig. Det förekommer också att det råder oenighet om det finns ett giltigt immateriellt skydd. Ett exempel är upphovsrättigheter som inte kräver registrering hos patentverk där oenighet kan uppkomma om det finns ett skydd. Men det kan även förekomma ifrågasättande av att patentverken har fattat felaktigt beslut att registrera en rättighet, exempelvis patent, varumärke.