China Mobile fanns med bland flera intresserade budgivare på Millicom redan 2006. Den gången blev det inget bröllop, men nu aktualiseras frågan igen då China Mobile häromveckan öppnade ett nytt kontor i London som bas för en expansion utanför Kina. Politiker i landet uppmanar kinesiska företag att öka sin utländska verksamhet.

China Mobile har offentliggjort att företaget avser fokusera sin internationella expansion på utvecklingsländer i Östeuropa, Mellanöstern och Afrika, samt kineser som är utomlands. Millicom är till största delen aktiva Centralamerika och Sydamerika, men har även verksamhet i Afrika i exempelvis länderna Ghana, Tchad och Senegal, samt i Asien.

Från Millicom med vd Marc Beuls i spetsen, verkar dörren vara stängd. I samband med buden 2006 anlitade Millicom investmentbanken Morgan Stanley för att ta ställning till de då inkomna buden på Millicom. Morgan Stanleys slutsats var att det bästa för Millicom och dess aktieägare är att förbli oberoende och utveckla sin verksamhet själva.

– Än i dag fortsätter vi utveckla vår verksamhet framgångsrikt, konstaterar Millicoms talesman Andrew Best nu.

De tidigare buddiskussionerna kan dock ha lett till att Millicom omedvetet möjliggjorde för China Mobile att göra industrispionage inför en egen framtida internationell expansion av China Mobile i utvecklingsländer. I själva verket kan det ha varit den verkliga orsaken till att China Mobile officiellt förklarade sig intresserade av att köpa Millicom.

Ett stöd för den tesen är China Mobiles officiella förklaringar till varför Millicom inte köptes 2006. I samband med buddiskussionerna 2006 anlitade bolaget revisionsbyrån Price Waterhouse Coopers och investmentbanken Merrill Lynch för att granska Millicom i en så kallad ”due diligence” (särskild granskning), enligt nyhetsbrevet Kina-Affärer. En sådan granskning innebär normalt att man får tillgång till mer information av det bolag som granskas, än vad som är officiellt.

Rådgivarna rekommenderade då i en rapport China Mobile att avstå från att köpa Millicom med hänvisning till flera skäl. Det begärda priset angavs enligt rapporten vara för högt, Kina angavs inte ha några diplomatiska förbindelser med flera länder där Millicom finns, Millicom angavs ha stora skulder, det angavs att det fanns ”oegentligheter” i Millicoms rapportering, och det hänvisades till skillnaderna mellan kinesiska och västerländska affärsmetoder. Det har tidskriften Kina Affärer skrivit om tidigare.

Men hänvisningen till ”bristande diplomatiska relationer” ser ut som en uppenbar bortförklaring av China Mobile, eftersom det är något som enkelt kan kontrolleras utan en särskild granskning. Frågan är därmed om China Mobile lockade Millicom att lämna ut djupgående information om Millicoms verksamhet, under förespeglingen att China Mobile ville köpa Millicom.

Några pusselbitar verkar kineserna i alla fall ha lagt ihop. För även om China Mobile inte köpte Millicom 2006, var kineserna snabba att hugga på betet och köpte Millicoms verksamhet i Pakistan i början på 2007 sedan Millicom sagt i november 2006 att den var till salu. China Mobile lassade glatt upp 2 miljarder kronor för verksamheten, medan Millicom sade sig inte se någon framtid för den på grund av hård konkurrens och problem med licenserna för radiofrekvenser som krävs för att mobiltelefoni ska fungera.

Och det går fortfarande inte heller att bortse från sannolikheten för att China Mobile skulle vilja köpa Millicom.

– Det kan inte uteslutas, men det är svårt att säga. Det är inget som det pratas om på aktiemarknaden just nu, säger en analytiker som har rekommendationen ”neutral” på Millicom-aktien.

– Bolaget går bra men aktiekursen har stigit kraftigt, så det finns stora förväntningar inbakade i nuvarande kursnivå, säger han.

Efter en kris som kulminerade år 2002, har Millicom nu fått ordentligt fart i seglen de senaste åren med god tillväxt och stark balansräkning. Företaget har därför inget akut behov av hjälp längre, men det är klart att andra företag är välkomna att lägga uppköpsbud. Eftersom det går så bra nu för Millicom lär det krävas ett högt pris.

China Mobile är i dag inte konkurrent till Millicom i något land, och Millicom ser inte en eventuell storsatsning från kinesen som ett hot.

– Det är en hypotetisk fråga, men vi slåss redan mot världens starkaste konkurrenter som Telefonìca, America Movile och France Telecom. Konkurrensen i utvecklingsländer har pågått mycket längre än sedan konkurrensen kom till Västeuropa, säger Best.

En intressant detalj är att brittiska mobilföretaget Vodafones dotterbolag Vodacom finns bland Millicoms konkurrenter i Afrika. Vodafone äger 3 procent av China Mobile.

Totalt driver Millicom mobiloperatörer i 16 länder där man har totalt 23 miljoner mobilkunder. Det utgör bara cirka 8 procent av de 287 miljoner invånare som bor i de geografiska områden där Millicom verkar vilket ger stor tillväxtpotential. På mogna marknader som i Sverige där folk börjar ha mer än ett mobilabonnemang per invånare.

– Vi är den näst bästa tillväxthistorien bland världens alla telekombolag i utvecklingsländer, säger Best och nämner telekomföretaget MTN som den enda tillväxthistorien som är än bättre.

Om det ska handla om företagsköp så är det Millicom som vill köpa andra företag, och inte andra som ska köpa Millicom. Huvudstrategin är att vidareutveckla de 16 länder där Millicom redan finns, men företaget håller inte dörren stängd för nya länder om rätt tillfälle öppnar sig.

– Vi gillar de länder vi är i. De går alla mycket bra. Men samtidigt tittar vi ibland på möjligheter att investera i andra områden, och om vi gör något är det drivet av möjligheter till god avkastning och inte att vi måste köpa andra företag. Till rätt pris kan det vara intessant, säger Best.

Senvåren 2006 var det tal om bud på hela Millicom för 30 miljarder kronor. Till budgivarna hörde China Mobile, norska Telenor, egyptiska Orascom, Dubaibaserade Investcom och Mexikos America Movil. Brittiska mobilföretaget Vodafone var intresserat från början men backade ur tidigt.

China Mobile rapporterades ha kommit längst i processen med ett konkret bud på 350 kronor per aktie, vilket Stenbecksfamiljen alltså nobbade den gången. I skrivande stund handlas Millicom-aktien kring 680 kronor på Stockholmsbörsen.

Stenbecksfamiljens investmentbolag Kinnevik är största ägare i Millicom med en ägarandel på 38 procent.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se