Finans Nyhet

”Mer forskning om nedläggning av företag”

Publicerad
Uppdaterad

Det behövs mer forskning om varför företag väljer att lägga ner. Det säger Kristina Nyström som i dag får pris för sin entreprenörskapsforskning.

Helene Rothstein

Kristina Nyström har kommit fram till att antalet företag som skapas och läggs ner i en region hänger ofta ihop och skapar en slags jämvikt.

Visserligen kan det vara trist för personal om företag läggs ner men det behöver inte vara så farligt, eftersom det oftast uppstår nya företag.

Detta gäller främst svenska storstadsregioner och är mer vanligt inom vissa branscher. Inom servicesektorn
ser man fler företag som både startar och läggs ner jämfört med industrin.

Annons

Enligt Kristina Nyström finns det både för- och nackdelar när företagens ”omsättningsgrad” är hög i ett område.

– Det finns ju anställda inom varje företag som läggs ner men samtidigt måste man också ge plats åt nya företag och se till att nya idéer kommer fram. Man ska inte bli förskräckt. Förhoppningsvis kommer nytt som fungerar bättre. Allt kan ju inte funka. Man måste ju testa först och se – att pröva sig fram är en del av ekonomin.

Kristina Nyström är nationalekonom och verksam vid KTH och Ratioinstitutet. I dag tilldelas hon 2009 års FSF- NUTEK-pris som varje år ges till en ung svensk forskare inom entreprenörskap.

Annons

Hon säger att där det finns många företag uppstår en kumulativ effekt, och ännu fler företag skapas. Det förklarar Nyström med att nya företag inspirerar andra samt att fler anställda ger en ökad efterfrågan på andra produkter i regionen.

– Jag har tittat mycket på regioner och en stor del av företags uppkomst och nedläggningar beror på vilken industristruktur man har. Sen har jag tittat mycket på hur nyföretag och nedläggning av företag hänger ihop.

Men alla regioner har inte denna ”jämvikt” av uppkomna och nedlagda företag. I Norrland är det till exempel vanligare att företag läggs ner än att nya poppar upp. Men ett lågt nyföretagandet kan också bero på den industristruktur som råder, inte bara på en allmänt dålig ekonomisk miljö.

Annons

Vad ska en sådan region göra?

– Man kan göra regionen attraktiv för att etablera sig i regionen och göra det enkelt för de som bor i kommunen att utveckla sina idéer.

Vad kan det vara?

– Det är individuellt. Men jag talar om att det ska vara enkelt att prova sina idéer. Det ska inte finnas så stora uppstartskostnader, som krångliga regler att starta företag då man måste ägna stor tid åt det istället för sitt företag.

– Det är många som är intresserade av nyföretagande och entreprenörskap men man får inte glömma bort alla de som startar nya företag och sedan läggs ner. Det behöver inte vara ett misslyckande utan kan vara en naturlig del av processen. Det behövs mer forskning om nedläggning.

Varför?

– Så att man kan lära sig något av de företag som läggs ner så att man kan lära sig av de misstagen.

Och användas till nya politiska beslut?

– Ja, precis.

Vad betyder priset för dig?

– Det är jätteroligt att bli uppmärksammad. Ibland sitter man på sitt kontor och tänker: det är ingen som läser det här. Men priset tyder ju på att det är så.

Priset är på 50 000 kronor.

Vad ska du göra för pengarna?

– Jag vet inte ännu. Men de ska gå till familjen. De blir lidande när man sitter och forskar och de kan nog behöva få uppskattning nu.

Motivering

Nyströms forskning riktar också ljuset mot entreprenörskapets och nyföretagandets bidrag till ekonomisk tillväxt.

– Nyström visar i sin forskning att kopplingen till utbildning och den geografiska närheten till kunskap är viktiga faktorer för vår förståelse av entreprenörskapets anatomi, säger professor Magnus Henrekson, ordförande i priskommittén.

*Avhandlingen heter Entry and Exit in Swedish Industrial Sectors och FSF-Nutek-Priset delas ut idag vid FSFs Småföretagsdagar i Örebro.

Annons