- Publicerad
Ledamöter i direktionen bör utses för en mandatperiod på åtta år, utan möjlighet till förlängning, såvida man inte utses till riksbankschef. Det skriver Konjunkturinstitutet i sitt remissvar om en ny riksbankslag.
Camilla Jonsson
Konjunkturinstitutet anser att köp av kommunobligationer i penningpolitiskt syfte bör utredas mer noggrant. De menar att det är otydligt om nuvarande förslag tillåter Riksbanken att köpa kommunobligationer i penningpolitiskt syfte eller inte, vilket Riksbanken nu gör.
Konjunkturinstitutet anser också att prisstabilitetsmålet ska ses över med fem till tio års mellanrum, i stället för som riksbankskommittén föreslår att Riksbankens direktion vid behov ska föreslå förändringar i utformningen av prisstabilitetsmål.
Konjunkturinstitutet delar bedömningen att inflationsmålet på 2 procent per år för närvarande är en lämplig precisering av prisstabilitetsmålet och KI anser att Riksbanken ska ha rätt att använda variationsband. KI påpekar dock att även variationsband kan skapa osäkerhet om Riksbankens agerande i ett läge när inflationen håller sig inom variationsbandet men avviker från inflationsmålet.
– Konjunkturinstitutets bedömning är att en redovisad tidshorisont för när Riksbanken förväntar sig att inflationsmålet ska vara uppfyllt leder till tydligare kommunikation än den nuvarande användningen av variationsbanden”, skriver KI vidare.
Riksbankskommitténs förslag möjliggör att en enskild ledamot kan ingå i direktionen i 24 år i rad, vilket Konjunkturinstitutets anser är en olämpligt lång period eftersom det ger en enskild individ allt för stort utrymme att prägla myndighetens organisation och att det underminerar övriga direktionsledamöters ställning. KI vill i stället att ledamöter till Riksbankens direktion ska utses för en mandatperiod på max åtta år, om inte en tidigare vice riksbankschef utses till riksbankschef en mandatperiod.
Konjunkturinstitutet vill vidare att Finanspolitiska rådet ombildas till ett ekonomipolitiskt råd under riksdagen, istället för som idag under regeringen, med uppgift att även granska penningpolitiken.
– Genom att låta granskningen av Riksbankens penningpolitik och utvärderingen av finanspolitiken handhas av en och samma myndighet skapas förutsättningar för en sammanhållen granskande analys av den ekonomiska politiken. Att placera Finanspolitiska rådet under riksdagen istället för som nu under regeringen ökar rådets oberoende, står det i remissvaret.
