Det börjar bli svårt att bortse från tecknen på en vikande konjunktur i Sverige.
Det börjar bli svårt att bortse från tecknen på en vikande konjunktur i Sverige.
Konjunktur

Många tecken på svagare konjunktur

Minskat byggande och lägre reallöneökningar håller tillbaka tillväxten i Sverige. Danske Banks bild av en vikande konjunktur delas av Sveriges bankchefer.

Uppdaterad 2019-01-04
Publicerad 2019-01-04

Samtidigt som byggandet minskar pressas bostadspriserna av ett uppdämt utbud av nyproduktion. Det framgår av Danske Banks Nordic Outlook som släpps kvartalsvis och kom på fredagen. På fredagen släppte också Almi en undersökning bland 150 bankchefer som sammantaget ger en bild av en konjunkturnedgång.

Läget på den svenska bostadsmarknaden i kombination med lägre löneökningar håller tillbaka den svenska tillväxten, skriver nyhetsbyrån Direkt som sammanfattar Danske Banks Nordic Outlook.

Det finns allt fler belägg för en inbromsning av den svenska ekonomin, enligt Danske Bank. Förutom minskat bostadsbyggandet och lägre reallöneökningar väntas bostadspriserna falla och bostadsinvesteringarna gå ned.

Av konjunkturrapporten framgår att: "En nedgång i bostadsinvesteringarna på 30-40 procent ser fortsatt rimligt ut på två års sikt". Samtidigt räknar Danske Bank med att bostadspriserna kommer att sjunka ytterligare 5-10 procent innan de bottnar. 

"När utvecklare gör sig av med beräknade 50 000 lägenheter i uppdämt utbud måste de sänka priserna på nyproduktion för att balansera marknaden. Nuvarande priser på 80 000-90 000 kronor per kvadratmeter i Stockholm är för höga för de flesta hushåll och måste sänkas ytterligare. Dessa prissänkningar kommer att spilla över på successionsmarknaden".

Under 2019 väntas en sjunkande inflation lyfta reallöneökningarna, men bara måttligt.

"Vi har därför inte någon större förhoppning om någon betydande förbättring av hushållens disponibla inkomster. Skattesänkningarna i M/KD-budgeten är troligen för små för att ha någon större effekt. Reallöneökningarna kommer därför att vara dämpade även 2019, och hålla tillbaka konsumtionen".

Hushållens förmögenhet är visserligen stor, men den minskar nu på grund av lägre bostadspriser och sjunkande börser. Privatkonsumtionen hålls uppe av en fortsatt stark arbetsmarknad. Danske Bank frågar sig dock hur länge det starka arbetsmarknadsläget består och noterar att lediga platser har slutat öka och börjat visa vaga tecken på att börja sjunka.

Vad gäller inflationen menar Danske Bank att de faktorer som drivit upp den på senare tid – en svagare krona och högre oljepriser – nu vänds och i stället kommer att dämpa prisökningstakten.

Inflationen väntas mot ovanstående bli lägre än Riksbankens prognos och därför är det enligt Danske Banks makroanalytiker osäkert om det blir någon räntehöjning 2019.

Makroanalytikernas dystra prognos delas av Almis undersökning bland svenska bankkontorschefer. Två av tre tror att konjunkturen försvagas på ett års sikt, enligt Almis undersökning. Det är en markant ökning jämfört med den senaste undersökningen från september förra året (2018).

Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med 150 bankkontroschefer i hela landet. Dessa ger en lite splittrad bild av läget.

– Det är dubbla budskap i undersökningen. Bankerna tror på en fortsatt hög utlåning till företag samtidigt som man förutser en svagare konjunktur. Ofta finns det en övertro på kommande utlåning i den egna verksamheten. Man borde sänka förväntningarna då man förutspår en avmattning i konjunkturen, säger Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör Almi.

Bankernas utlåning till små och medelstora företag låg under 2018 på en fortsatt hög nivå. Under årets sista kvartal uppgav 41 procent av bankkontoren att företagsutlåningen ökat.

En majoritet av bankkontorscheferna tror också på en fortsatt hög utlåning till företag under 2019. Men synen på den framtida utlåningen är mindre positiv jämfört med septembermätningen. På ett års sikt tror närmare 54 procent på en ökad utlåning, vilket är fyra procent mindre jämfört med föregående mätning.

Antalet som anger att den ökade utlåningen är problemorienterad, exempelvis lönsamhets- och likviditetsproblem ökar från 14 till 26 procent. Men en klar majoritet, 74 procent, uppger att den ökade utlåningen är tillväxtorienterad, det vill säga att företagen har en förväntan om ökad tillväxt.

Samtidigt uppger bankkontorscheferna att det blir svårare för företagen att få lån, 11 procent uppger att antalet kreditansökningar som fått avslag ökar.

Bankkontorschefernas syn på utvecklingen för företagen på den egna orten har också försämrats något. 60 procent uppger att företagen ökar sin omsättning, 25 procent att viljan att anställa ökar. Båda siffrorna är emellertid en minskning jämför med föregående kvartal, enligt Almi.

Platsannonser