Kravet att rapportera om hållbarhet gäller sedan 2018. I Sverige omfattas drygt 1 600 bolag och över 100 av dessa ingår i årets undersökning från KPMG.

Undersökningen visar att endast 24 procent av bolagen rapporterar alla delar som ska finnas med enligt lagkravet.

– Den främsta anledningen är att undersökningen medvetet har inriktats på mindre bolag som troligtvis inte hållbarhetsrapporterat innan lagkravet. Vi ville se det ”egentliga” utfallet av tillägget i årsredovisningslagen, säger Nora Sandahl på KPMG Assurance Sverige. 

För att bli bättre bör företagen jobba med att bygga en solid grund för hållbarhetsarbetet och att börja med det i god tid. 

– Det görs bäst genom att identifiera var påverkan främst sker och var riskerna finns, sedan implementera en effektiv styrning i frågan och att mäta och följa upp. Efter det arbetet är gjort blir rapporteringen enklare.

Områden som svenska företag är bra på att rapportera på är framför allt miljö, personal och sociala frågor. Många missar dock att rapportera om antikorruption och mer än tio procent av de undersökta företagen utelämnar mänskliga rättigheter, utan förklaring till varför.

– Främst beror det på att det är ett svårdefinierat område. I Sverige ser vi det ibland som något man bara behöver beakta om man har leverantörer i högriskländer eller i specifika industrier.

Då glömmer man enligt Nora Sandahl att det berör hela värdekedjan, från leverantörsled till slutkund. Därmed kan det hända att man glömmer att rätten till likabehandling – att inte bli diskriminerad på sin arbetsplats – också är en mänsklig rättighet enligt FN:s konvention.

– Vi ser också det är ett svårt område att rapportera resultat inom. Bolagen förefaller ha svårt att mäta och följa upp sin prestation inom området.

Företagen är bra på att rapportera hållbarhetsaspekter som avser miljö, personal och sociala frågor. Mänskliga rättigheter och antikorruption rapporteras i lägre utsträckning (44 procent respektive 52 procent rapporterade risk för de två områdena under årets undersökning). I lagkravet framgår att bolagen ska beskriva risker kopplade till de fem olika frågorna, men det är även möjligt att förklara varför man inte ser en risk inom ett särskilt område.

En positiv förändring sedan förra årets undersökning är att fler företag har offentliggjort en hållbarhetsrapport, antalet publicerade rapporter har ökat från 86 procent till 91 procent. 

Årets undersökning tyder på att flera bolag väljer att placera den lagstadgade hållbarhetsrapporten som ett eget dokument separat från årsredovisningen. Färre väljer också att placera den i förvaltningsberättelsen, medan den andel som placerar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen skild från förvaltningsberättelsen är relativt oförändrat från tidigare år.

I år är det också en ökning av bolag som kommenterar avsaknaden och förklarar varför. Detta bedöms som en förbättring, då bolagen enligt lagkravet ska förhålla sig till principen ”följa eller förklara”, och förklara varför de inte rapporterar på ett visst område. 

KPMG tolkar det som att bolagen verkar ha bildat sig en bättre förståelse för lagkravet och vad det innebär. Trots att antalet hållbarhetsrapporter som saknar något väsentligt har ökat, har samtidigt fler bolag börjat förklara varför de saknar komponenten.