Men på längre sikt måste det ökande antalet äldre räkna med att betala mer av omsorgen ur egen ficka. Förbundens höstrapport visar som omväxling en ljus bild av det ekonomiska läget i kommuner och landsting. Det beräknade samlade underskottet för i år har krympt från 10 till 5 miljarder och fram till och med 2008 väntas såväl kommunerna som landstingen visa överskott totalt sett.

– Vi brukar måla upp en mörk bild. Nu ser det annorlunda ut med de stora tillskott som regeringen föreslagit. Men de grundläggande problemen finns kvar med kärvare villkor längre fram, säger Kommunförbundets chef, ekonom Stefan Ackerby.

För landstingens del är det första gången på 13 år som det ser ut att kunna bli ett överskott. En orsak är att landstingen lyckats banta sina verksamheter rejält i år. Nettokostnaderna väntas öka med bara 2,4 procent i år, att jämföra med 6,2 procent i genomsnitt de senaste fem åren.

Egentligen skulle överskotten behöva vara ännu större. För att klara en oförändrad nivå på välfärden och finansiering av nödvändiga investeringar skulle det totala överskottet behöva vara 11 i stället för 3 miljarder år 2008. Det i sin tur skulle kräva skattehöjningar på närmare 30 öre varje år under perioden 2005 till 2008.

Tillskotten från staten kommer inte att ge så många fler sysselsatta. Den stora majoriteten av kommunerna tänker i stället använda dem till att täcka underskott eller lätta på sparkraven nästa år.

TT