En svag produktivitet och utveckling av arbetskraften i utvecklade ekonomier bidrar till att hålla ner tillväxten de närmaste åren. Det skriver Handelsbanken i sin senaste konjukturprognos.

Det blir en bakgrund med måttlig tillväxt, dämpad inflation och låga räntor, samtidigt som det finns betydande risker på nedsidan.

Euroområdet växer men i långsam takt. Arbetslösheten är fortsatt hög och det finns oro över det politiska klimatet, där Handelsbanken bedömer att framför allt valen i Tyskland och Frankrike kan utvecklas som rysare för det europeiska samarbetet.

"I detta läge förväntar vi oss bara mindre justeringar av ECB:s tillgångsköpsprogram. När tillväxten saktar in under 2017 kommer pressen på ECB att öka ytterligare. Vår tro är att detta kan leda till nya monetära stimulansprogram, trots att ECB för närvarande verkar ganska avogt inställd till sådana projekt", skriver Handelsbanken.

För de nordiska länderna är det internationella klimatet fortsatt viktigt. Norge väntas en något högre tillväxt på grund av bättre utsikter för oljesektorn, Finland väntas få en sidledes utveckling medan utsikterna för Danmark är negativa, där landet får svårt att hålla jämna steg med euroområdet, enligt Handelsbanken.

I Sverige bromsar sysselsättningen in samtidigt som arbetslösheten väntas stiga på grund av de senaste årens höga asylinvandring och problem med integrationen. 

"Trots fortsatt många arbetslösa bedömer vi att ekonomin inte är långt ifrån kapacitetstaket. Inflationen stiger sannolikt i takt med kostnadstrycket. Vår prognos är att inflationen närmar sig Riksbankens mål på 2 procent i slutet av 2018. Mot denna bakgrund tror vi på en första räntehöjning på 25 punkter från Riksbanken i slutet av 2017. I slutet av 2018 bör styrräntan ligga på 0,25 procent enligt vår mening. Därmed ser vi potential för en gradvis förstärkning av kronan mot euron framöver" skriver Handelsbanken.