Annons

Annons

Vi ska ha Sveriges vassaste ekonomiska debatt

Nu spetsar vi på Realtid.se vårt forum för debatt. Vi ska bli Sveriges bästa och mest kvalificerade debattsajt för allt som handlar om samhälle, ekonomi, finans, affärer, digitalisering och juridik.

Andreas Henriksson

Andreas Henriksson

Det är här hos oss du kommer hitta de bästa och vassaste argumenten och analyserna om alltifrån finansbranschens digitalisering, över heta affärsjuridiska frågeställningar och riksbankens räntepolitik till frågan om hur vi ska klara framtidens pensioner och hur statsfinanserna ska klara de senaste årens stora migration till Sverige.

Låt mig ge några exempel.

Den globala storbanken Citigroup har i 2017 års stora fintechrapport konstaterat att Stockholm nu tagit över förstaplatsen från London som Europas hetaste startupmarknad för fintechbranschen. Automatiseringen, digitaliseringen och robotiseringen är något som ritar om de grundläggande strukturerna för allt ifrån aktiemäklare, fastighetsanalytiker, försäkringsbranschen och kapitalförvaltare till transportindustrin som vänds upp och ned av självkörande bilar, bussar och långtradare.

Annons

Annons

Kommer det finnas kvar några personliga rådgivare och bankkontakter, eller kommer allt att digitaliseras och automatiseras inklusive storbankernas lokalkontor som ryker i spåren av den digitala disruptionen? Eller är det bara en överdriven startup-bubbla vi ser, då alla små snabbfotade svenska fintechbolag ändå till slut kommer vilja samarbeta med de fyra storbankerna? Eller kommer kombinationen av öppna data, big data-analys, djupinlärning och artificiell intelligens leda till att helt nya sektorer öppnas upp för affärer och konkurrensutsättning? Hur ser i så fall de affärsmodellerna ut? Och hänger lagstiftarna med, eller har vi en hopplöst efterbliven lagstiftning som reglerar dessa områden?

Kommer vi få ser mer av framtida OPS-projekt när det byggs ny infrastruktur? Är stora investeringar som samfinansieras av stat och näringsliv, som till exempel storsjukhuset Nya Karolinska i Stockholm, ett exempel på samarbete mellan den offentliga beställaren, ett stort byggbolag och arkitekterna bakom finansieringensmodellen, en OPS-lösning som vi kommer få se mångfaldigad framöver? Eller är det i längden kanske en dålig affär för de skattebetalare som får stå för notan i slutändan? Det är för tidigt att med bestämdhet säga något om detta idag, men vad som kan konstateras är att den sortens finansieringsmodeller förtjänar att diskuteras och debatteras mer än vad som hittills gjorts.

Hur säkrar vi framtidens svenska pensioner i tider av utdragen nollränta-ekonomi? Är det rätt att lagvägen reglera hur stor andel av AP-fondernas samlade tillgångar som ska ligga i räntebärande papper och andra former av mer säkra investeringar? Är PPM-delen i pensionssystemet rätt utformad och avvägd? Ska vi låta AP-fonderna finansiera en framtida snabbjärnväg mellan Stockholm och Malmö för att säkra den framtida tillväxten, eller är det snarare ett samhällsekonomiskt vansinne och bortkastade pengar att bygga ett sådant storslaget prestigeprojekt med pensionspararnas surt ihopsparade slantar? Är riskkapitalets och riskkapitalisternas bidrag och roll i pensionssystemet en missförstodd aktör som förtjänar en mer sakkunnig granskning än vad som görs idag?

Hur klarar vi att ekonomiskt säkra socialförsäkringarna inklusive pensionerna när mediantiden för att nyanlända migranter ska hamna i någon form av sysselsättning ligger på 8-9 år? Och mediantiden betyder i det här fallet alltså att hälften av migranterna har fått någon form av sysselsättning, vilket i sämsta fall innebär att ha en inkomst från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller utbildning minst en timme i veckan. Det vill säga långt ifrån ett vanligt arbete med tillhörande lön och skatteinbetalningar som stärker statskassans finanser.

Migrationsverkets årsredovisning för 2016 visar att verket betalat ut 59 miljarder kronor för sin verksamhet som till exempel flyktingmottagningar. Till den summan kommer upplupna skulder på ytterligare 14 miljarder. Det summerar till en statsfinansiell kostnad på 73 miljarder kronor eller 8 procent av statsbudgeten. Och då har förmodligen inte alla kommuner ännu hunnit skicka sina krav på verket för 2016. Jämför det med polisen och försvaret som tillsammans kostade skattebetalarna 67 miljarder kronor.

Allt det här ställer stor press på den ekonomiska politiken. Hur säkrar vi en tillväxt och arbetsmarknad som kan bära dessa statsfinansiella kostnader? Hur ser en sådan finanspolitik och arbetsmarknadspolitik ut? Vilka krav ställer den på statsråden och riksdagsledamöterna som ytterst äger och ansvarar för dessa frågor?

Finansskatten och 3:12-reglerna har varit hett omdebatterade på senare tid. Självklart erbjuder vi utrymme för en kunnig debatt om skattesystemets utformning, regler, upplägg och detaljer. Det är inte enbart en fråga för duktiga revisorer eller skattejurister det här, utan ytterst är det frågor som angår oss alla inte enbart i våra yrkesroller utan också som samhällsmedborgare.

Dessa debatter, och mycket mer, avsätter vi plats för på Realtid.se. Vi ger helt enkelt ett utrymme till våra läsare att ge och hitta kvalificerade beslutsunderlag och analyser om dessa frågor bland våra debattartiklar. Eller en möjlighet att påverka både näringslivets och politikens beslutsfattare som äger dessa frågor, om man vill göra det.

Vi kommer helt enkelt ha de bästa och vassaste debattörerna om detta och mycket mer hos oss. Välkommen att delta i den debatten. Mejla ett förslag på en debattartikel eller ett ämne att skriva om, till mig, eller slå en signal och testa din tanke och idé på mig innan du skriver.

Vi kommer inte vara bättre än vad våra läsare och debattörer gör oss. Men eftersom vi har Sveriges bästa och mest kvalificerade läsekrets inom våra bevakningsområden kommer det göra vår debattsajt till den bästa och mest kvalificerade i Sverige!

Andreas Henriksson
debattredaktör Realtid.se

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna