Annons

Annons

"Vi går mot en blind brexit"

I går kväll, onsdag, röstade brittiska parlamentet emot en hård brexit – ett brittiskt EU-utträde utan avtal. "Vi vet fortfarande inte om, när och hur Storbritannien lämnar EU," skriver Realtids brexit-expert Rickard Ydrenäs.

Rickard Ydrenäs

Rickard Ydrenäs

I dag, den 14 mars väntar en omröstning om att britterna ska be EU om ett uppskjutande med några dagar eller flera månader. Premiärminister Theresa May har dock inte gett upp och vill ha en ny omröstning om sitt utträdesavtal senast onsdag nästa vecka. Vi står inför en uppskjuten, eller som man säger i Storbritannien, en blind brexit.

I tisdags kväll röstade underhuset för andra gången nej till regeringens utträdesavtalfrån EU.  Därefter röstade under onsdagskvällen parlamentet i en mycket jämn omröstning nej också till att lämna EU utan ett utträdesavtal.

May fick 321 ledamöter bakom sig för att avvisa en brexit utan avtal, medan 278 röstade emot. Senare i dag, torsdag, röstar parlamentet om att skjuta upp brexit och be EU om mera tid.

Annons

Annons

Efter omröstningen under onsdagskvällen sa May att hon vill ha en ”kort teknisk förlängning” av brexit, under förutsättning att parlamentet de närmaste dagarna godkänner utträdesavtalet. Alternativet är annars en förlängning med flera månader och att man då måste anordna val till Europaparlamentet, 23-26 maj. Det vill inte May, så därför kommer det att bli en ny omröstning om utträdesavtalet senast den 20 mars.

Det föreslås att om ett utträdesavtal har accepterats kommer regeringen att be EU om en förlängning till den 30 juni för att hinna genomföra all lagstiftning som behöver vara på plats. Om inte ett avtal godkänts före den 20 mars så behövs förlängning längre än till den 30 juni, vilket innebär att Storbritannien måste arrangera ett EU-val i maj.

Onsdagens omröstning handlade om hur lång förlängning brittiska regeringen ska be EU om vid toppmötet i nästa vecka. May vill att förhandlingen är till för att rent tekniskt genomföra det utträdesavtal som hon fortfarande står bakom. Det är oklart vilka majoriteterna kommer att bli vid omröstningen.

Theresa May och hennes förhandlare har sedan hon och regeringen åkte på det historiskt stora nederlaget om utträdesavtalet i mitten av januari försökt att omförhandla brexit-avtalet med EU.

Förhandlingarna med EU-ledarna har gått minst sagt trögt. Förklaringen är att de inte längre tror på att May kommer få igenom ett omförhandlat avtal i det djupt splittrade parlamentet. De har helt förlorat tilliten till May. Oavsett vilka eftergifter de ger May kan hon svårligen få igenom avtalet. Det är ju också så att det är viktigt att backa upp irländarna om frågan om hanteringen av gränsen mellan Irland och Nordirland. Att totalt vika ner sig i sista minuten är inget alternativ för EU. Då riskeras den mycket sköra fredsprocessen på den gröna ön.

Den sista-minuten-lösning som alla förväntat sig och som May och EU-kommissionens ordförande Juncker enades om i under ett hastigt inkallat möte i måndags kväll i Strasbourg var som väntat mycket tunn på konkret innehåll. Den innebar kortfattat juridiskt bindande garantier om att nödlösningen för Nordirland inte är permanent utan tillfällig och vaga uttalanden om den framtida relationen.

Den överenskommelse som May i tisdags presenterade i parlamentet var tunnare än vad många britter hade  hoppats på, men väntad. Det rättsligt bindande instrument som enligt May har lika stor tyngd som utträdesavtalet, innebär att EU inte får tillämpa nödlösningen för evigt. Britterna kan också tvinga fram en medling och skjuta upp nödlösningen.

May fick också igenom ett tillägg till den politiska deklarationen om den framtida relationen med innebörden att EU och Storbritannien omgående ska sätta sig vid förhandlingsbordet med målet att ersätta nödlösningen med en permanent lösning före utgången av övergångsperioden i slutet av december 2020.

Det mesta talar för att brittiska underhuset under torsdagens omröstning röstar för en uppskjuten brexit med två eller tre månader, antingen till strax före Europaparlamentsvalet i slutet av maj eller till i slutet av juni, då det nyvalda Europaparlamentet samlas första gången. Alternativt kan brexit skjutas upp med ett år, vilket EU-källor indikerat som ett alternativ.

Med ett uppskjutande vinner May tid och en kaosartad brexit undviks, men det löser i grunden inte problemet med att få igenom utträdesavtalet i parlamentet.

Vad May ska använda den extra tiden till frågar sig alla och hon behöver snabbt komma fram med en trovärdig förklaring och en ny brexit-plan som hon kan övertyga alla EU-27-länderna om för att de ska kunna godkänna vid EU-toppmötet i nästa vecka.

På kort sikt innebär det en suck av lättnad för både det politiska och ekonomiska systemet, men alla frågar sig hur mer tid ska lösa de politiska motsättningarna i det brittiska parlamentet. EU-sidan kan inte göra så mycket mer än vänta på brittiska regeringens och Mays nästa steg.

Brexit kommer inte vara över det datum som Storbritannien juridiskt lämnar EU. Hur den framtida relationen kommer att se ut med EU och hur nära relationen kommer att bli är inte bestämt. Det vi lärt oss av alla politiska turer är att brexit är en politisk process, snarare än ett fast datum för ett brittiskt EU-utträde.

Rickard Ydrenäs
Brexit-expert, grundare av kommunikationsbyrån Ydrenas Communications, Brexitpodden och Tullpodden.

 

Fotnot: För dig som vill ha en brexit-fördjupning. I morgon (fredag) släpps ett nytt avsnitt av Brexitpodden med SVT:s förre Brysselkorrespondent Rolf Fredriksson som gäst.

Läs allt om:

Annons

Annons

Senaste krönikorna