Annons

Annons

Risk för sämre bankresultat framöver

Det var ett mediokert första kvartal för storbankerna. Om Danske Bank kan vara någon vägvisare för hur lönsamheten utvecklas när förtroendet eroderas så ser det inte så bra ut framåt för dessa en gång så högavkastande kolosser, skriver Realtids Per Lindvall.

Per Lindvall

Per Lindvall

Realtids krönikör Per Lindvall är mångårig ekonomijournalist. Har du synpunkter på Pers krönika? Skicka gärna ett mejl! Adressen är: per.lindvall@realtidmedia.se

När de svenska storbankerna inklusive numera finlandssvenska Nordea har släppt sina rapporter för första kvartalet så kan resultatet sammanfattas som halvbra till mediokert.  SEB sticker ut med ett rörelseresultat som landade klart över motsvarande period i fjol, liksom även fjärde kvartalet ifjol. Men det var framför allt den volatila posten ”netto av finansiella transaktioner” som lyfte resultatet. Den är notoriskt svår att prognostisera, men har gynnats av det goda marknads- och transaktionsklimatet under kvartalet.

Men det som sticker ut mest vad gäller SEB är vad som inte sägs. SEB har så här långt seglat i stort sett helt skadefri runt penningtvättsproblematiken i Baltikum, vilken har dragit ner både aktiekurser och byxor på konkurrenterna Swedbank och Danske Bank. SEB är trots allt nummer två efter Swedbank på den baltiska bankmarknaden och verksamheten är synnerligen lönsam. Räntabiliteten på allokerat kapital uppgår till 23 procent, vilket är nästan dubbelt upp mot koncernen som helhet. För en utomstående, och sannolikt även många investerare, måste sannolikheten sättas som mycket låg för att Swedbanks och Danske Banks affärer, bara med tanke på transaktionsvolymen, inte skulle ha stänkt även på SEB. Å andra sidan gäller att om SEB har kunnat hålla mindre seriösa bankkunder borta så måste domen mot Swedbank och Danske Bank bli än hårdare.

För både Swedbank och Nordea är det däremot transaktioner i östvästlig riktning som står i fokus. Både Nordea och Swedbank tar så kallat ”krafttag” mot korruption och penningtvätt genom att stärka upp organisationen inom dessa områden och sätta av en miljard vardera för att hantera detta.  Mycket fokus under inledningen av året har legat på Swedbank och dess gigantiska baltiska penningtvätteri, som krävt avgångar av både VD och senast styrelseordförande. I resultaträkningen syns ännu inte mycket av detta. För med ett kraftigt stöd av den svenska bolåneaffären så är Swedbank den klart lönsammaste svenska banken just nu.

Annons

Annons

Men effekterna av Baltikumhärvan lär inte klinga av så snabbt. För det första är sannolikheten för mycket kännbara böter mycket stora, inte minst från de amerikanska rättsvårdande myndigheterna. För det andra lär förtroendet hos både kunder och kreditorer vara rejält naggat i kanten. Och det kan komma att synas på marginalerna.

Det är i alla fall en slutsats som kan dras ifrån kollegan/konkurrenten Danska Banks resultatutveckling. Danske Bank fick se sitt resultat krympa med 40 procent under första kvartalet jämfört med samma period i fjol. Och då var endast en begränsad del av detta kopplat till direkta kostnader för den baltiska härvan. Med tanke på den mycket stora hävstång som finns i bankaffären så ger det stor utväxling på lönsamheten.

Den generellt mycket svaga lönsamheten är också det som sticker ut vad gäller Nordea. Avkastningen på eget kapital föll till 5,5 procent under årets första kvartal, vilket är mindre än hälften av vad de övriga svenska storbankerna presterar. Nordea har visserligen alltid varit sämst i den nordiska storbanksklassen, men nu är den ett problem i sig då även andra än aktieägarna börjar tänka i termer av risk. Det under kvartalet pressade räntenettot är lite illavarslande. Aktien har sladdat och det lär dröja innan Cevian och Christer Gardell blir nöjda med sin investering.

Handelsbanken är något av ”uteliggaren” på den svensk nordiska storbanksmarknaden, då de drog sig ur Baltikum redan på 90-talet. Banken har emellertid etablerat organiskt sig på nya hemmamarknader i Storbritannien, Norge, Finland och Nederländerna. Lönsamheten och tillväxten på dessa marknader har varit förvånansvärt stabil och var så under årets första kvartal.  Men med tanke på att detta är väldigt mogna marknader så måste risken för att Handelsbanken får de äpplen som inte får plats i de etablerade bankernas korgar betraktas som relativt stor. Enstaka större kreditförluster har också poppat upp i såväl Storbritannien, Danmark som i Finland. Så riskerna finns där. Men det som utmärkte sig mest i årets första kvartal var att ledningen beslutat att inte göra någon avsättning till pensionsstiftelsen Oktogonen för 2018. Lite paradoxalt gav detta ett klart lyft för lönsamheten i Handelsbanken och om de kan hålla i det så kommer de att komma in klart högre än genomsnittet för 2019 och därmed motivera en än större avsättning för innevarande år.

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna