Erik Lundkvist,  Chief Investment Officer på Coeli. Foto: Coeli
Krönika

Nollräntor i västvärlden ökar intresset för asiatiska företagsobligationer

Låg avkastningspotential i västvärlden ökar intresset för investeringar i marknader som fortfarande erbjuder hög avkastningspotential utan att höja risken nämnvärt. Det skriver Erik Lundkvist,  Chief Investment Officer på Coeli.

Publicerad 2020-07-16

Sedan drygt fem år tillbaka finansierar sig den svenska staten, liksom flertalet europeiska länder, gratis med nollräntor på både korta och långa statspapper. För att få möjlighet till högre avkastning med statlig garanti har investerare därför vänt blicken västerut och i högre grad investerat i amerikanska statsobligationer vars tioåriga statsobligationer erbjudit en årlig kupong på 2-3 procent så sent som fram till och med ett år sedan.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) har sänkt räntan ned mot 0 för tredje gången i modern tid. Den första gången var under depressionen på 1930-talet. Efter finanskrisen hölls räntan nära 0 under nästan fem år fram till slutet av 2015. I början av mars i år hände det igen. För att stödja återhämtningen och ytterligare underlätta i rådande kris stödköper även centralbanken för att hålla nere statsobligationer med längre löptider.

Till skillnad från svenska Riksbanken har Fed två mål; prisstabilitet och maximerad sysselsättning. Arbetslösheten har på kort tid flerfaldigats från rekordlåga 3,5 procent till 14,7 procent när det var som värst i slutet av april. Flertalet kommer få tillbaka sina jobb relativt snabbt, men det kommer ta flera år för arbetsmarknaden att återhämta sig och för arbetslösheten att återgå till den låga nivå som var under början av året. Fed har kommunicerat att räntan kommer vara oförändrad fram tills åtminstone år 2022 och det finns starka skäl att tro att räntorna kommer bli kvar på dessa historiskt låga nivåer under en längre tid.

När den förväntade avkastningen på investeringar i statspapper är negativ (justerat för inflation) i så väl Japan, Europa som USA söker sig investerare till de räntemarknader som fortfarande förväntas ge positiv avkastning. Det naturliga valet för många är företagsobligationsmarknaden.

Redan före pandemins utbrott var efterfrågan från investerare hög vilket medförde att företagen kunde låna till historiskt låga räntor. Investeraren tar mer risk då det som bekant är vanligare att bolag går i konkurs än att länder gör det, men det kompenseras i varierande grad av högre kuponger.

Återhämtningen på företagsobligationsmarknaden har gått långsammare än för aktiemarknaden vilket gör investeringar i företagsobligationer både här hemma i Norden, i övriga Europa och i USA till intressanta investeringsmöjligheter.

Ett annat intressant alternativ för en mindre del av portföljen är företagsobligationsmarknaderna i Asien som erbjuder högre kuponger än bolagen i västvärlden, trots att andelen konkurser historiskt legat på ungefär samma nivå. Sedan mitten av 00-talet har marknaden utvecklats i snabb takt och det totala värdet av high yield-obligationer i Asien summerar till 233 miljarder dollar. Närmare två tredjedelar av obligationerna kommer från kinesiska bolag följt av bolag från Indien och Indonesien.

Det är framförallt fastighetsbolag som lånar pengar, men även finans- och konsumentbolag. Förutom att den årliga kupongen i skrivande stund är cirka 9 procent är även ränterisken, även kallad durationen, lägre än i väst med cirka tre år. Konkursrisken är förhöjd på kort sikt, men det speglas i prissättningen då kupongen är närmre 3 procentenheter högre än det historiska snittet.

Erik Lundkvist
Chief Investment Officer, Coeli

Platsannonser