Annons

Annons

folkmar-pensionsgruppen.jpg

Realtids Claes Folkmar är inte alltför nöjd med pensionsgruppens arbete. Är nästa steg månne att införa begränsningar kring vilka aktier och ränteinstrument som PPM-fonderna får investera i?
Realtids Claes Folkmar är inte alltför nöjd med pensionsgruppens arbete. Är nästa steg månne att införa begränsningar kring vilka aktier och ränteinstrument som PPM-fonderna får investera i?

Gör det möjligt att äga enskilda aktier i PPM-systemet

Antalet fonder i PPM-systemet kommer att bantas kraftigt. Realtids krönikör Claes Folkmar tycker att pensionsgruppen borde byta spår och göra det möjligt för spararna att direktäga enskilda aktier.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

Det första steget i reformeringen av det från framför allt politiskt håll bespottade statliga premiepensionssystemet, PPM, är till stora delar genomfört. Närmare en tredjedel av de aktie- och räntefonder som fanns på fondtorget för ett år sedan har tvingats lämna systemet efter att kraven på fonderna skärpts radikalt.

Bakgrunden är förstås de skandaler som drabbat PPM-sparare som valt bedrägliga fondförvaltare. Detta har, enligt regeringen, skadat förtroendet för hela premiepensionssystemet, det vill säga den del av det statliga pensionssystemet där individen får göra egna val.

Naturligtvis har fondförvaltare som Falcon funds och Allra skadat systemet, men de utgjorde en försvinnande liten minoritet av det tidigare utbudet. De fonder som tvingats bort under reformeringens första fas och de som finns kvar har inte uppträtt klandervärt, utan snarare tjänat sitt syfte. Det striktare regelverket från i fjol går därför att likna vid en slags statsdirigerad “decimeringspolitik” enligt romersk tradition.

Annons

Annons

Reglerna har drivit fram en hel del strukturåtgärder i branschen, bland annat sammanslagningar av fonder för att möta nya volymkrav i PPM-systemet och uppköp av fonder. Större fonder betyder dock inte nödvändigtvis mer seriositet, det visar ju till exempel Allra som innehöll betydande PPM-volymer när bolaget stod i zenit. Mycket stora belopp står på spel för branschen då drygt 25 procent av allt fondsparande i Sverige finns inom premiepensionssystemet.   

Steg två i reformeringen av premiepensionssystemet är just nu under parlamentarisk utredning, och målet är att skapa ny statlig myndighet där fondtorget skall placeras. Den nya myndigheten ska vara på plats om drygt ett år. Myndigheten skall ges mandat att handla upp fonder. Förklaringen till att den så kallade pensionsgruppen (där alla politiska partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ingår) vill gå vidare med förändringen av PPM-systemet är att gruppen inte anser att det första steget är tillräckligt för att “skapa tillit till premiepensionssystemet och tryggare pensioner”.

Det naturligtvis bra att politikerna och staten vill ta ett större ansvar för att premiepensionssystemets valmiljö skall uppfattas som pålitlig, trygg och säker. Men detta skulle kunnat göras lika väl i det gamla systemet om regelefterlevnad, kontroll och uppföljning hade fungerat. Så har inte varit fallet, vilket är helt uppenbart med tanke på att Falcon funds och andra oseriösa aktörer tillåtits verka under lång tid.

I utredningsuppdraget ingår, förutom förslag om ny lagstiftning som ska reglera den nya myndigheten, även att utarbeta förslag för ett upphandlat fondtorg. Det betyder att premiepensionssystemet står inför ytterligare decimeringsåtgärder nästa år. Vilken typ av krav som kommer ställas för att en fond skall platsa på det nya fondtorget är inte klart (utredningen ska vara klar i november), men det är helt uppenbart att pensionsgruppen vill minska antalet valbara fonder i systemet kraftigt, och dessutom sätta det statliga investeringsalternativet  (AP7 ) i första rummet. Bland de nya kraven kommer med stor sannolikhet “fluffiga” regler kring hållbarhet att fogas. Det verkar som att pensionsgruppens medlemmar inte tror att människor har förmåga att göra rationella val när det kommer till investeringar och att ett pluralistiskt utbud gör mer skada än nytta för svenska premiepensionssparare.

Detta är svårt att förstå. Avkastningen i premiepensionssystemet har varit bättre än AP-fondsystemets inkomstpensionsavkastning. Naturligtvis finns det grupper i samhället som har svårigheter att göra goda val i det stora utbudet, men då är det bara att avstå från valmöjligheten och därmed hamna hos AP7. Det har hittills varit en bra, låt vara en omedveten, strategi eftersom AP7 överträffat den genomsnittliga premiepensionsavkastningen. Omkring hälften av alla premiepensionssparare finns hos AP7, vilket i sig kan tolkas som att flertalet av de individer som saknar förmåga och intresse att selektera i det stora fondutbudet inte råkat illa ut i det gamla systemet.

Vad är nästa steg för pensionsgruppen? Att införa begränsningar kring vilka aktier och ränteinstrument som PPM-fonderna får investera i? Det är ju svårt även för professionella fondförvaltare att göra rätt aktieval vilket gör att pensionsgruppen och regeringen kanske måste gripa in.  

De som gynnas av ännu striktare och rigidare regler i syfte att begränsa antalet valbara fonder ytterligare är det resursstarka branschaktörerna, framför allt de bankanslutna fondbolagen och försäkringsbolagen. Därmed påverkas pluralismen inte bara i premiepensionssystemet utan hela fondbranschen eftersom många förvaltningsorganisationer är beroende av flödet från PPM för sin lönsamhet och tillväxt. Det kommer leda till utslagning och ytterligare konsolidering till konsumenternas nackdel.

De som drabbas av ytterligare skärpningar nästa år i regelverket är också de premiepensionssparare som anser sig besitta förmågan att välja. De kommer att begränsas i sitt urval och därmed bli av med en placeringsstrategi som fungerat. Det finns ingen motsättning i att se till att de som inte vill eller kan välja slussas till det statliga förvalsalternativet och samtidigt tillåter de som vill och kan välja att få tillgång till så många alternativ som möjligt. PPM borde snarare öppnas upp för fler valmöjligheter för pensionsspararna, till exempel direktinvesteringar i enskilda aktier. Hushållens direktägande i aktier har över tiden minskat till förmån för indirekt institutionellt ägande, vilket är negativt för den ekonomiska demokratin.  

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna