Annons

Annons

industri_isacson.jpg

För Christer Gardell och många andra aktieaktivister är strategin att dela upp företag i mindre enheter central, skriver Realtids Torbjörn Isacson.
För Christer Gardell och många andra aktieaktivister är strategin att dela upp företag i mindre enheter central, skriver Realtids Torbjörn Isacson.

Gardells plan för ABB lyckades men vad blir nästa steg?

Christer Gardell ser ut att ta hem spelet kring en försäljning av ABB Power Grids. Men det finns både för- och nackdelar med stora avknoppningar. Sedan är frågan vad som blir Gardells nästa steg, skriver Realtids Torbjörn Isacson.

Torbjörn Isacson

Torbjörn Isacson

Enligt uppgifter i den japanska tidningen Nikkei förhandlar ABB med det japanska industrikonglomeratet Hitachi om att sälja 50 procent av kraftelnätsdivisionen Power Grid för sju miljarder dollar, motsvarande cirka 65 miljarder kronor. Avsikten är då Hitachi efter ett par år ska bli ensam ägare till verksamheten.

Aktiemarknaden välkomnar beskedet, aktien steg på ryktena innan den handelsstoppades, och fortsatte sedan uppåt sedan handeln återupptogs.

En affär skulle tveklöst vara en stor triumf för Christer Gardell och hans Cevian, som i flera års tid kämpat hårt för att bryta upp den schweizisk-svenska industrikoncernen. När hans planer för ett par år sedan stoppades av bolagets topptjänstemän, som fick med sig andra storägare på förvaltningståget, så var missnöjet väldigt tydligt. Den mediokra utvecklingen för ABB därefter har dock gjort det svårt för bolagets ledning att stå fast vid sin bevarandestrategi.

Annons

Annons

ABB bekräftar att det förs diskussioner, men att det inte är säkert att de leder till något.

"ABB bekräftar att diskussioner för närvarande förs med Hitachi om att expandera och omdefiniera det existerande strategiska kraftnätspartnerskap som bolagen aviserade i december 2014", heter det.

En given parallell är när Ericsson 2001 gick samman med japanska Sony på mobiltelefoner. Tio år senare köpte Sony ut Ericsson och fick full kontroll.

Samtidigt, 2011, skedde ett annat hälftenägt samgående på ABB:s område, det vill säga i verkstadsbranschen. Trelleborg bildade då ett samriskbolag med den tyska konkurrenten Freudenberg inom antivibration till fordonsindustrin. Fem år senare tog Freudenberg över hela bolaget, och Trelleborg gjorde en reavinst på fyra miljarder kronor.

Både telefonerna och antivibrationen var affärsområden som var ifrågasatta i de respektive koncernerna. Genom de industriella samgåendena försvann de delvis ur de svenska bolagen i en tvåstegsraket, samtidigt som de kunde bli starkare under tiden fram till försäljningen än de hade kunnat vara på egen hand.

Att ABB är svårstyrt i nuvarande struktur har också visat sig en hel del gånger genom åren. Samtidigt finns det andra bedömare, förutom ABB:s tjänstemannastyre, som är mer tveksamma till de positiva effekterna av en försäljning av Power Grids. Det är fler än Hitachi som ser en framtid i kraftelnätsmarknaden där efterfrågan ökar över stora delar av världen, inte minst tack vare utvecklingen av förnybar energi. ABB riskerar med andra ord att göra sig av med en av sina centrala verksamheter, med starka rötter, och med lovande framtidsutsikter.

Inom dagens ABB finns det dock en hel del verksamheter som verkar ha svårt att blomma ut till sin fulla potential. Och för Christer Gardell, och många andra aktieaktivister, är strategin att dela upp företag i mindre enheter central. Tanken är att det medför en lång rad fördelar, från ökat fokus till andra möjligheter att göra förvärv.

Det finns också en hel del exempel på verksamheter som utvecklats starkare när de kommit loss från byråkratiska kolosser de tidigare suttit fast i.

Något givet framgångsrecept är det dock inte. Det gäller även några av de mer aktuella exempel där Christer Gardell haft ett finger med i spelet.

Gardell har till exempel varit en stark förespråkare för den gamla Electrolux-avknoppningen Autolivs avknoppning av Veoneer. Autoliv delades därmed upp i en del för de gamla traditionella produkterna inom ”passiv säkerhet” som krockkuddar, och framtidshoppet ”aktiv säkerhet” med tekniskt avancerade system. 

På börsen började det riktigt bra för Veoneer. Men sedan har bekymren blivit fler inom fordonsindustrin. Och på egen hand är det investeringstunga Veoneer betydligt mer sårbart än tillsammans med de kassaflödesstarka ”gammelverksamheterna” i Autoliv. 

På börsen toppade Veoneer i augusti, månaden efter att bolaget fick stå på egna ben. Sedan dess har aktien, på mindre än fyra månader, nästintill halverats i värde.

Den högaktuella Power Grids-köparen Hitachi verkar också ha en annan syn på konglomeratstrategier än Christer Gardell och Cevian. En eventuell affär skulle vara den största i det japanska bolagets historia. Det skulle också göra Hitachi till världens näst största tillverkare av tung elektronisk utrustning efter amerikanska GE.

Å andra sidan är kanske de senaste årens utveckling i det tidigare så hyllade mångsysslarbolaget GE ett starkt argument för att emellanåt se över koncernstrukturer.

En av de stora frågorna är annars vad Christer Gardells nästa steg ska bli. Efter försäljningen av aktierna i AB Volvo till kinesiska Geely till en värdering klart över dagens har Gardell, likt många riskkapitalister, gott om kapital för nya affärer. Där är de hetaste ryktena att han åter ska ge sig in i finansbranschen, där han tidigare bland annat varit storägare i Skandia, Intrum Justitia, Danske Bank och Swedbank.

Den här gången är det Nordea som uppges vara måltavlan.

Och för en aktivist som bland annat utmanat Handelsbankssfären kring SCA och Volvo och Wallenbergarna kring ABB och Ericsson så är det måhända ett ganska naturligt steg att förklara att Björn Wahlroos skulle kunna sköta sitt fögderi kring den nordiska storbanken bättre.

Läs allt om:

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna