Foto: SEB
Krönika

Få skäl att vara nöjda på Wallenberg-sfärens husbank

Jämfört med Swedbank klarar SEB sig betydligt mildare undan efter Finansinspektionens sanktionsprövning. Men flera risker kvarstår i och med att det nu kommer fram ny information om omfattningen på penningtvättsproblemet i bankens baltiska gren. Det skriver Realtids Per Agerman.

Per Agerman
Uppdaterad 2020-06-26
Publicerad 2020-06-25

En anmärkning istället för en varning och 1 miljard istället för 4 miljarder i böter. Så blev utfallet för SEB i jämförelse med rekordsanktionen som Finansinspektionen delade ut till Swedbank tidigare i år. SEB framstår nästan som lite smånöjda när de poängterar att miljardboten bara är 14 procent av det maximalt största sanktionsbeloppet.

Men det finns få skäl att vara nöjda på Wallenbergssfärens husbank. Finansinspektionen, och deras estniska kollegor som kom med sitt sanktionsbeslut samtidigt, konstaterar att bristerna inom banken varit stora under flera år. SEB har inte haft koll på sina utländska högriskkunder i den omfattning som regelverket kräver, de utländska kunderna, oftast företag, har också stått för en oproportionerlig stor andel av transaktionerna.

Trots det har organisation och system inte varit utformade för att möta denna utmaning, konstaterar FI. Banken har heller inte förmått reagera på de varningssignaler som man såg både internt och externt. Precis som hos Swedbank får man bilden av att penningtvättsfrågan helt enkelt inte har varit speciellt högt prioriterad.

"SEB AB borde dock betydligt tidigare i undersökningsperioden ha gjort en grundlig genomgång av sina risker för penningtvätt i de baltiska länderna. Banken har inte reagerat med tillräcklig styrka på externa signaler om förhöjd risk för penningtvätt i de baltiska länderna", skriver FI i beslutet.

Men precis som i Swedbank-fallet är Finansinspektionens utredning långt ifrån någon djuplodande övning. Man har under resans gång krympt undersökningsperioden till åren 2015-2019 och FI upprepar att man inte alls tar ställning till om det faktiskt förekommit någon penningtvätt i den baltiska verksamheten. Och det saknas återigen komplett information om transaktionsvolymer.

På samma sätt som i Swedbank lämnar FI-beslutet därför flera frågetecken efter sig. Det understryks inte minst av att det framkommer i beslutet att SEB under 2018 och 2019 gjort egna utredningar och analyser av penningtvättsproblemet. SEB:s vd Johan Torgeby har upprepade gånger tonat ner bankens penningtvättsproblem, men internt såg banken stora volymer av högrisktransaktioner.

"Inom ramen för den interna utredning som SEB AB genomförde hösten 2018, och som i huvudsak avsåg perioden 2008–2015, identifierades 99 kunder i den estniska dotterbanken som stått för inkommande gränsöverskridande lågtransparensvolymer på 3,9 miljarder euro", skriver FI i beslutet.

SEB ska också ha avslutat ett stort antal kundrelationer, delvis beroende på penningtvättsrisker.

"Totalt avslutades drygt 13 000 kunder under 2015–2018, varav runt hälften var kunder som den estniska dotterbanken klassificerat som hög risk för penningtvätt", skriver FI.

Även hos SEB handlar det om alltså om misstänkta miljardbelopp och kunder i tusental. Även om de svenska bankerna, och kanske även Finansinspektionen, vill lägga historien bakom sig så är det frågan om dagens beslutsdokument räcker hela vägen. Frågetecken återstår och därmed en fortsatt risk för banken och dess aktieägare.

Man ska ha i åtanke att amerikanska myndigheter redan tittar på Danske Bank och Swedbank. Om även SEB granskas är inte känt men med tanke på omfattningen av den utredning som pågår kring den baltiska penningtvätten är det inte orimligt att även problematiska SEB-transaktioner kommer upp till ytan. Så även om FI-boten tas emot med glädje på börsen ser det ut som att banken får leva med penningtvättsproblemet i Baltikum under överskådlig framtid.

 


 

Platsannonser