Annons

Annons

16-18 september 2016

Driver genierna med oss?

Historien är full av missförstådda konstnärliga genier, filosofer och tänkare. Att gå mot strömmen och tänka nytt kan lätt bli obekvämt socialt. Kan det vara så att de som låter bli att tänka och leta insikter lever ett mer harmoniskt liv?, undrar Jonny Westling

Jonny Westling
Jonny Westling

Jonny Westling

är värderingsman

Auguste Rodin, en man med stark konstnärlig ådra, mitt i livet och nära nog samtida med Freud och Nietzsche, lyckades med konststycket att skapa en av de viktigaste ikonerna för den ”nya tiden” där människan helt plötsligt skulle analysera och i värsta fall förstå sin existens. Auguste tyckte om att skulptera och hade inte mycket till övers för det romantiska och skira i konsten som var på modet då under 1800-talets andra hälft. 

>> Jonny Westling är värderingsman och driver Westling Värdering

Han ville inte behaga någon i sitt hantverk, som han ansåg att konst var. Auguste skulle aldrig sänka sig till att som många andra samtida konstnärer på beställning gjuta vackra lättsmälta nymfer, anpassade till trädgårdarnas fontäner och nischer.     

Annons

Annons

Grovhuggna, och överdrivet naturtrogna i uttrycket framstår hans skulpturer. Situationen och sinnesstämningen präglar dem och mästerverket eller ”ikonen” är gjuten i brons och vilar på en massiv sockel av svart marmor: ”Tänkaren”

Jag gillar verkligen skulpturen ”Tänkaren” och har själv klurat lite och jag reagerar ibland över hur personer från historien beskrivs. Guiden i museet framställer ofta ”mästaren” som någon som skulle komma att bli, eller perioder i det konstnärliga uttrycket, med allvarsam betoning. Ett tankesprång här och jag hoppas ni förlåter. Dessa tänkande män jag nämnt ovan framställs ofta som tungsinta och i mitt tycke ganska trista karaktärer. Eftersom de bevisligen besatt geniets insikter och som i Auguste Rodins fall även utomjordisk konstnärlig talang borde det tala för att dessa då medelålders män förstod lite mer än vad som presenteras oss här i nutid. 

Eftersom mycket tyder på att den skarpsynte och lite rebelliske Auguste valde att inte behaga skulle skulpturen ”Tänkaren” i en förbjuden tanke alltså kunna vara en satir på dåtidens jakt efter ”meningen med livet”. Liknelsen i sak passar illa här men jag har redan gått för långt och tänker på dikten ”Tomten” av Viktor Rydberg. Nu ska sägas att jag inte vet vad herr Viktor ville förmedla mer än att huvudpersonen i dikten alltså, Tomten, grubblar på en gåta som är allt för svår: Gissningsvis meningen med livet? Satiren lurar i vassen även här, eftersom vi i juletid får uppleva Viktor Rydbergs dikt i formatet "Farmor läser dikt till filmatiseringen av en utklädd dvärg som snubblar omkring i en snödriva för att slutligen till frasen ”endast Tomten är vaken” fastna i grubblerier högst upp på höskullen". Om Rydberg visste att dikten skulle presenteras så här kan väl inget annat än undertoner av Strindbergs ”Ett drömspel” och insikten att ”Det är synd om människorna” göra sig gällande? Driver genierna med oss?

Jag har en mycket god vän. Han är mycket god inser jag nu i skrivande stund, vill mitt bästa. När jag likt ”Tomten” ibland fastnar i grubblerier eller far ut i långa tankekedjor hämtar han snabbt hem mig med frasen: "Tänk inte så mycket Jonny, har du otur så inser du.". Visst har han rätt, en insikt går inte att ta bort eller backa och det kan bli avigt i samlivet om en person tror sig ha fler eller bredare insikter än övriga och lever i den föreställningen. Troligt är att den ”insiktsfulle” utstrålar det motsatta och situationen kan kännas socialt obekväm. Lika barn leka bäst. Jag tror att de personer vi ser upp till eller som anses lyckade främst drivs av sin nyfikenhet. En teori jag har är att: nyfikenhet leder till kunskap som i bästa fall gör oss ödmjuka och då kan vi utvecklas och ”lyckas”.   

Liksom Auguste Rodin gick David Bowie sin egen väg, även han ett geni, missförstådd och mycket obekväm. I duett med Freddie Mercury i Queens låt ”Under Pressure” sjunger David Bowie: "It's the terror of knowing what this world is about.". En eloge till bägge vokalisterna som gjorde den insikten i låtens kontext till ett kall att bekämpa. Kan det vara så att de som låter bli att tänka och hitta alternativa sanningar eller leta insikter lever ett mer harmoniskt liv? Kanske inte till synes lika intressant, men vem håller räkningen på tankarnas antal eller kvalitet? 

Jonny Westling är värderingsman med ett stort antal expertförordnanden för Sveriges Handelskamrar. Han är utbildad gemmolog och har utvecklat en rad intressanta varumärken under alla år som entreprenör. I dag driver han sitt bolag Westling Värdering AB på heltid efter försäljningen av Persson & Westling Pantbank. 

Läs allt om:

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna